Utöver det för Moderaterna mycket pinsamma som hänt och händer i Vellinge kommun har nu också partiets justitieminister, Beatrice Ask, utmärkt sig de senaste dagarna på en mycket pinsamt sätt.

Visserligen har hon gjort en s.k. kallad pudel och ångerfullt tagit tillbaks det hon sa, men först sedan hon känt sig mer eller mindre tvingad till det, kan man gissa.

Som grädde på det pinsamma moset, deklarerar nu Moderater dessutom stolta på sin webbplats, att de minsann kan skilja på misstanke om brott och en eventuellt fällande dom grundad på fällande bevis. Så här skriver man där:

"En viktig utgångspunkt för ett rättssamhälle är att alla ska betraktas som oskyldiga till dess motsatsen bevisats. Den som dömts och avtjänat sitt straff ska vara fri."

Vad fint att den insikten nu också nått dit! Ok då, nu var jag kanske litet FÖR elak. Jag gör en pudel och tar direkt tillbaka det insinuanta påpekandet.

Jag får ett ev dessa s.k. Nigeriabrev nästan varja dag numera. Är jag ensam om det?

Breven hamnar i mitt spamfilter. De kommer från olika håll, inte bara från Nigeria. Jag gör som jag lärt mig, d.v.s. inte alls bry mig om dem utan bara deleta dem. Men ändå kommer de. Vissa ger mig en påminnlese 2-3 gånger om att jag borde besvara tidigare utsända brev.

Hur som helst skulle jag vara multimiljardär, om jag bara hade tagit emot all de dollar och euron, som jag är utvald att få.

I USA brukar jag göra mig rolig över en vägskylt, som inte riktigt passar för årstiden. I Vännäs har vi en liknande "årstidsfelaktig" skylt vid väg E:12.

Att komma susande i en av 2-3 filer i 70 miles i timmen en varm sommardag och bäst vad det är se en varningsskylt med texten "Bridge Can be Icy" är litet märkligt. Ofta säger jag då något "elakt" om amerikanerna för att reta Peggy.

I Vännäs finns skylten som bilden visar. Även den verkar sitta uppe under fel årstid. Peggy har inte retat oss svenskar för den skylten än. För det är hon alldeles för snäll.

För en tid sedan nämnde jag i ett blogginlägg aningen deprimerad, att Vängården i Vännäsby officiellt inte längre finsn kvar. Helt borta är den dock inte.

På min promenad i dag upptäckte jag något som jag märkligt nog hittills har missat ellerb i vart fall inte tänkt på. Vägskylten som pekar mot Vängården, en skylt som sattes upp i början av 80-talet, står fortfarande där om än inte längre så fräsch. Nog måste väl skyltens berättigande ifrågasättas nu, när allt (?) i kvarteret ju benämns Vännäsby äldrecentrum?  Ingen av Vängårdens boendedelar finns ju kvar. Det gula servicehuset har aldrig haft något namn.

Jag är självklart glad så länge skylten sitter kvar. Det var ju den som hjälpte mig att hitta till det jobb som jag hade på Vängården i nästan 22 år.

Om jag skall vara helt uppriktig, så förstår jag inte varför inte det vänliga och inarbetade namnet Vängården fick vara kvar. Vännäsby äldrecentrum låter litet konstigt t.o.m. Finns det någon skillnad mellan "center" och "centrum", förresten. Sådana konstiga frågor grubblar jag över då och då.

Hade det inte varit snyggare att använda samma språk i de båda ord som bildar företagets namn?

Alltså, antingen "Konferensbuss" eller "Conference Bus".

Vad i all sin dagar har nu jag med detta att göra, undrar säkert många. Inte ett dugg blir mitt svar. Jag är nog inte bara ålderfixerad utan tydligen också språkfixerad.

Sedan vet jag förstås, att det är var ens ensak hur han eller hon vill att hans eller hennes namn skall stavas. Förmodligen är det samma sak med företagsnamn.

Nu går det inte längre att stå ut med det fina vädret ute och själv stanna inomhus.

Nu tar jag en promenad i alla fall. Hej så länge!

Nu längtar jag att få ge mig på vårstädningen av tomten. Den 8 maj kommer jag att vara igång med det jobbet.

I rubrik "någonstans" på internet lockade mig att läsa mer. Det handlade om de värst drabbade städerna i bostadskrisens USA. Riverside är en av dem.

Vår hus ligger i den lilla staden Riverside i Michigan. Så läser jag detta och undrar först om det gäller "vårt".

Nästan 20 procent ligger efter och nästan 8 procent av lånen har återtagits av banker vilket är dubbelt så högt som genomsnittet för landet som helhet.

Informationen gäller Riverside, men inte vårt Riverside utan den långt större staden Riverside i Kalifornien.

Regeringen har nu till  riksdagen lämnat ett förslag till ändringar i alkohollagen. I dag är det temat i VK:s huvudledare.

Ledaren innehåller mycken värdefull allmän information i frågan. Vikten av ett stort samhälleligt engagemang i arbetet mot alkoholen framhålls i ledarem i önskvärd omfattning.

Både som medborgare och som f.d. handlägagre av serveringstillstånd saknar jag dock information om vad förslaget egentligen går ut på. En sådan beskrivning kan man kanske inte förvänta sig i en tidnings ledare. Nu ser jag därför fram emot en sådan beskrivning på nyhetsplats i VK.

I ledaren talas bara om att "en del bestämmelser förtydligas och moderniseras". Man nämner även att det i förslaget finns ett par ändringar "av tveksam karaktär". Med Vk som husorgan vill jag förstås veta, vad det är som VK finner vara "tveksamt".

På samma sätt vill jag, och sannolikt fler, veta vilka ändringar som finns i förslaget för "kommunala riktlinjer för serveringstillstånd, tillsynsplaner och krav på etablissemangen med utskänkning".

Visserligen en petitess i sammanhanget, men jag undrar också om begreppet "utskänkning" återigen återfinns i förslaget på ny lagtext.

Nog är det väl märkligt ändå? Trots den vuxne man jag är och trots den grundläggande utbildning jag anser mig ha i hälso- och sjukvård, vet jag ändå inte riktigt hur jag skall bete mig i dag.

Jag är lite "förkyld" men kände mig betydligt sämre i morse än vad jag gör nu. Bör jag fortsätta att hålla mig i stillhet inomhus eller kan jag motionera som vanligt? En molnfri himmel och en strålande sol lockar till utevistelse, men…

Hur gör jag för för att fortast möjligt bli fri förkylningen? Tänk om jag säkert visste! Ingen annan vet nog inte heller vad som är bäst. Jag tror inte på några speciella metoder eller någon speciell medicinering som skulle kunna göra mig fri förkylningen. Jag överlåter helandet till min kropps egna motståndskrafter, men undrar ändå på vad sätt mitt eget agerande kan hjälpa till.

Det är här som mammas omtanke om mig som barn får råda. Jag gör som mamma skulle ha sagt och håller mig alltså fortsättningsvis inomhus. Onödigt eller inte, men så får det bli

Ericsberg fick behålla sitt fideikommisstatus

Min ivrigt bokläsande syster har lånat mig boken "Jorden du ärvde" av Björn af Kleen. Hon garanterade att jag skulle bli förbannad över vad som finns att läsa i den.

Nu har jag tagit mig ca 100 sidor in i boken. Redan inser jag hur litet jag egentligen jag har vetat om den svenska adeln och ännu mindre om begreppet fideikommiss. Möjligen är jag mer överraskad av den nya insikten än jag är förbannad.

Den svenska adeln utgör bara 2,5 tusendelar av den svenska befolkningen, men äger trots detta en landareal lika stor som Gotland. Ägandet är i många fall i form av fideikommiss.

Fideikommiss, från latinets fidei commissum, "anförtrott på heder och samvete", är en egendom som inte kan säljas utan måste gå i arv till äldste sonen, när det finns en sådan. Vår normala arvslagstiftning gäller inte för fideikommisser.

Numera tillåter de flesta länder inte skapande av fideikommiss, och i flera länder har de befintliga avskaffats, eller är på väg att avskaffas. Huvudsyftet med en fideikommissbildning var att säkerställa att egendomen övergick till nästa generation utan att delas upp och därmed minskas.

Lagen ger möjlighet att förlänga fideokommissen och har så skett beträffande bl.a. fideikommissen Erstavik, Skokloster, Övedskloster, Ericsberg och Fullerö. De svårbegripliga skälen bakom detta är vad boken handlar om.

En lag som skulle sätta fideikommisserna ur spel trädde i kraft 1964 och tillämpas när innehavaren av fideikommisset avlider. Då upphör normalt fideikommisset varvid den avlidnes efterträdare, enligt fideikommissurkunden, ärver hälften av egendomen medan återstoden fördelas enligt ärvdabalkens bestämmelser eller vad som sägs i den avlidnes testamente.