En stimulerande utmaning

Av , , 2 kommentarer 4

Så härligt det känns att å ena sidan känna sig gammal och förbrukat men samtidigt ändå förmögen att lära sig nytt och samtidigt vara mera glad än stressad över en utmaning!

Precis så känns det i dag, efter att i går ha tagit itu med en ny uppgift som förvaltare för en person, som under sitt aktiva liv varit verksam inom ett område som för mig är helt främmande. Så mycket nytt för mig stötte jag inte på bara genom en snabb genomgångav några räkningar och handlingar från hans verksamhetsområde. Spännande och utmanande.

Ändå känner jag mig helt övertygad om att jag kommer att kunna motsvara de förväntningar på mig som såväl huvudmannen ifråga som överförmyndaren har.

I dag väntar ett spännande besök hos polisen och i morgon är jag kallad till ett vårdplaneringsmöte på NUS.

(Och i trädgården väntar fortfarande en hel del ogräs och annat på att bli åtgärdat. Detsamma gör en del tvätt.)

 

Apropå jordskalv

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi här i Brån kände också av skalvet utan att först fatta vad det rörde sig om. Det påminde oss om en smått rolig händelse för ett tiotal år sedan på vår första utlandsresa tillsammans.

Vi befann oss på Kreta. Mitt i natten vaknade först jag av att porslinet skakade i porslinsskåpet. Vi bodde alltså i ett lägenhetshotell. Min spontana uppfattning var, att något tyngre fordon passerade bygganden och försöker därför bara att somna om.

Men så vaknar också Peggy och frågar sömndrucket: "What was that?" Med mitt vanliga sätt att skämta, svarade jag: "Nothing to worry about – just an earthquake." Sedan sover vi lungt vidare. Hon undrade alltså vad det var och jag sa skämtsamt att det bara var en jordbävning och ingenting att oroa sig över.

Kommande dag får vi veta ATT det verkligen var en jordbävning, tämligen kraftig och djupt under Medelhavet bara några mil norr om Kreta. Senare kunde vi läsa i en av våra kvällstidningar om hur turister på ön i panik hade rusat ut på gatorna.

För oss var dock inte det hela en särskilt "skakande" upplevelse utan bara en av många minnesvärda händelser.

Snyggare förr?

Av , , 2 kommentarer 2

Nog var de väl allt bra mycket snygagre förr, bilarna?

Den här skönheten från 1929 står i ett visningsrum med ett 40-tal bilar av samma märke i Shipshewan i Indiana, USA.

Kan någon säga vilket märke det är? Lisbet i Robertsfors kanske vet.

Längtar redan

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Bilden visar ett härligt gäng med några av de tusentals musiker som finns i Michigan.

Även om jag själv inte kan spela något enda instrument, så gillar jag skarpt att finnas med i bakgrunden i sådana här sammanhang. Här spelades old time American music under ett par-tre timmar i en slags park utanför en pub.

Jag längtar reedan til nästa maj-juni, när vi är där igen.

Kommunal idioti

Av , , 2 kommentarer 7

Jag har just sett ett inslag från en TV4-nyhetssändning i går, som verkligen får mig att undra över Umeå kommuns policy.

Bloggvännen Lisbet från Robertsfors körde över ett farthinder i Umeå och fick sin bil illa skadad av det. Om jag inte missförstod den kommunala tjänsteman som uttalade sig i inslaget, så är det vårt ansvar som bilister att att gå ut och mäta farthindrens höjd, innan vi kör över dem. Jag tror att det var vad han sa.

Så kan det väl ändå inte vara? Jag har trott, och tror det fortfarande, att ansvaret för att gator och vägar i detta land är körbara för av myndigheterna godkända fordonhelt ligger hos väghållaren, d.v.s. kommunen eller vägverket.

Själv har jag en Mazda 6, som är jämförelsevis låg. När jag i fortsättningen kör i Umeå, måste jag se till att ha med mig en tumstock för att mäta höjden på farthindren, innan jag passerar dem. Det räcker nog inte bara med EN mätning, eftersom jag har märkt att höjden kan variera litet beroende på årstid.

 

Vad är detta?

Av , , 2 kommentarer 1

För ett par veckor kunde man i VK-bloggen se en massa "inlägg" som bara innehöll en massa ord utan sammanhang.

Vad i all sin dar är det? Jag hade hoppats på en förklaring från webbredaktionen och en sådan har kanske redan varit utlagd. Jag har dessvärre missat den.

Jetlag

Av , , Bli först att kommentera 2

Här sitter och jag klockan är bara litet drygt fem på morgonen. Jag har redan varit uppe en dryg halvtimme.

Allt beror på den välbekanta "jetlag" som för mig alltid är besvärligare, när vi kommer hem från USA. Allt handlar om att kroppens invanda tidsinställning inte stämmer med den som gällde i Michigan, som ligger sex timmar efter oss.

Så här kan symtomen se ut enligt Wikipedia:

Typiska symptom för jetlag inkluderar:

  • Trötthet
  • Förvirring och yrsel
  • Illamående och orolig mage
  • Huvudvärk
  • Sömnlöshet
  • Irritabilitet
  • Irrationalitet

För mig gäller dessbättre bara litet lätta sömnstörningar samt akuta trötthetsatacker under dagen utan förståelig koppling till tidsskillanden.

Nu skall jag fixa morgonfika till Peggy, som snart åker iväg på sin första arbetsdag efter en lång och enligt oss båda mycket lyckad semester.

Minnie Pearl – heard of her?

Av , , Bli först att kommentera 1

Minnie Pearl var en mycket berömd komiker och medlem av Grand Ole Opry i Nashville åren 1940 – 1996. Bronsstatyn på bilden står i entrén till Grand Ole Opry.

Tittar man närmare på bilden, så ser man något som hänger i hatten och som skall föreställa en prislapp. Från allra första början av sin karriär uppträddehon i hatt. Vid ett tillfälle hade hon inhandlat en ny hatt och i all hast inför en entré på scenen hade hon glömt prislappen kvar på den nya hatten.

Från den dagen hade hon alltid en hatt, från vilken en prislapp dinglade.

Erfarenhet kontra vetenskap

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är inte alltid som kan eller ens bör lita på goda råd från dem som vet. Ibland är ens egen erfarenhet mer att lita på.

Jag förstår att det är många (!?) som undrar hur det gick med mitt potatisland. Mot all "vetenskap och beprövad erfarenhet" satte vårt lilla potatisland alldeles för tidigt. Jorden hade långt kvar för att nå den temperatur, då man skall sätta potatis. Det visste jag mycket väl.

Nu ser det ut att bli ett fint potatisland igen. Möjligen kan någon hitta ett eller annat skäl till att det fungerade i år, men att det fortfarande inte är tillrådligt att sätta potatisen redan under de allra första dagarna i maj, som jag gjorde.

Det är bara det, att jag gjort detsamma de senaste 6-7 åren med mycket gott resultat.

För de få, som kan vara intresserade av denna tämligen banala fråga, gick jag ut i regnet och tog en bild. Blasten har kommit upp från varje satt potatis om än något ojämt.