En bekännelse

Lättstartad, lättkörd och lätt att "stänga av" för dem som vet hur man gör.

Jag tillhör dem som gärna bjuder på mina många tillkortakommanden och gör det både gärna och utan att skämmas det minsta.

Hade jag varit en "riktig karl", skulle dett inte ha hänt. Kul var det i alla fall, vad som hände på vedbacken i en närliggande by.

Jag skulle täcka en jättevedhög med presenningar. I vägen stod en skotare (tror jag det heter) av märket Volvo BM 868 av årsmodell 1981, hela 40 år yngre än vad jag är. Inget problem tänkte jag och lyckades direkt starta traktorn ifråga. Men se få den att röra på sig klarade jag inte av. I och för sig rörde den på sig ganska rejält, men köra den framåt eller bakåt gick inte.

– Den får väl så där den står då, tänkte jag och försökte stänga av motorn.

Icke sa dock den välkände Nicke. Jag kunde helt enkelt inte få motorn att stanna! Skammens rodnad spred sig på mina av jobbet med presenningarna redan rosiga kinder. Samtidigt såg jag humorn i det hela också.

Mot en visst inre motstånd ringde jag till sist en intillboende bonde, som hjälpsamt lovade komma direkt. Enkelt fixade han då det som jag gått bet på.

Det visade sig för det första att man måste hantera TVÅ växelspakar för att köra traktorn. Stänga motorn gör man frö det andra genom att dra ut ett reglage, som jag i och för sig hade dragit i men inte långt nog.

Tack vare snabblektionen från den hjälpsamme bonden kan jag nu både starta, köra och stanna traktorns motor. Nästa lektion skulle kunna bli att lära sig, hur man manövrerar armen med gripverktyget. Den har jag dock redan tacknat nej till.