Att ”märk ola”

Mamma lärde mig för länge sedan att det inte var särskilt "fint" att "märk ola", d.v.s. att påpeka när någon uttalar ett ord fel eller använder ett ord i felaktigt sammanhang.

Inte så illa kanske att åtminstone komma ihåg vad mamma försökte lära mig. Hon lyckades dock inte särskilt väl just i det här avseendet. Jag har en klar tendens att just göra det som hon så starkt avrådde mig från att göra.

Nyss hörde jag på TV en författarinna på bokmässan, som väl borde ha ordet i sin makt, säga:

– Det är så fruktansvärt roligt att vara här på bokmässan…

Möjligen tycker kanske dödsstraffsanhängarna i Virginia, USA att det var fruktansvärt roligt att samhället trots alla protester dödat ännu en av sina medborgare. Extra roligt var det kanske t.o.m. eftersom den vars liv man tog också var lätt utvecklingsstörd.

Men hur det kan vara fruktansvärt roligt på en bokmnässa förstår jag inte.

4 kommentarer

  1. Karl-Gustav Sjöström

    Svar till Lena Strömberg (2010-09-24 09:18)
    Inte alls löjligt på något vis! Jag har ofta roligt åt särskrivningar som jag ser här och där och förundras samtidigt av att vissa gör sig skyldiga till dem.

  2. SG8

    Ett par andra ord att fundera över..

    Skitgott – Låter inte särskilt gott.
    Stenkoll – Vad jag vet har stenar inte särskilt bra koll, däremot örnar (örnkoll). Stenar är hårda (stenhårt).

Lämna ett svar till Karl-Gustav Sjöström Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.