Undvek det pinsamma

Kanske är jag inte ensam om att ställas inför följande situation. Eller så är jag bara för känslig och för hänsynsfull för att bry mig om den. Hör här bara!

Häromdagen träffade jag en gammal bekant på Konsum. Hon såg så fräsch och glad ut och den viktminskning som man också kunde märka var så till hennes fördel.

Jag skulle just till att ge henne en komplimang för detta (en riklig "flörtis" som en del påstår mig vara), när det slog mig att hennes viktminskning ju kunde vara ett följd av sjukdom.

Efter en stunds småprat berättade hon öppet om sin långa sjukskrivning i anledning av en cancerbehandling. Hon var glad över att allt nu talade för att behandligen helt hade befriat henne från det sjuka.

Jag är inte säker på om en komplimang angående hennes klädsamma viktminskning skulle ha känts svår att höra för henne efter det hon hade genomgått. Själv skulle jag i vart fall ha känt mig enormt dum och ytterst generad, om hon på min eventuella komplimang om viktminskning skulle förklararat vad den berodede på.

Finns den någon sensmoral i min berättelse? Kanske bör man aldrig säga något alls, när man tydligt märker att en person gått ner i vikt. Att man inte bör göra det, när man märker motsatsen, är förstås ett lättare beslut att ta.