Lunch med tre damer

I dag var jag litet lat under cykelturen och stannade därför vid pizzerian i Vännäsby för att äta lunch. Där hände något trevligt som jag vill berätta.

Jag satt ute med min lunchtallrik, när ett sällskap på tre kvinnor kom ut från pizzerian och undrade om de fick sitta vid "mitt" bord. Det fick de naturligtvis.

En av dem sa nästan direkt att vi kände varandra. Dessvärre kunde jag inte påstå att jag kände igen henne. Men så var det också mer än 50 år sedan som jag såg henne sist. Men när hon så nämner sitt förnamn, visste jag direkt vem hon var.

Det var minsann inte vem som helst. Hon var nämligen en av mina allra tidigaste tonårsförälskelser. Tyvärr "blev" det inget av den förälskelsen eftersom den var totalt obesvarad. Den var t.o.m. så fullständigt obesvarad att det förvånar mig att hon ens minns mig.

Att hon kände igen mig beror förstås på att hon sett mitt åldrade ansikte i VK-bloggen.

Hur som helst var det väldigt trevligt att träffa henne, att få höra litet om hennes liv samt att få berätta litet om mitt. Allt om det hade hon ju inte kunnat läsa på bloggen!

Tack för den trivsamma stunden Mona Hjelm (som hon hette då), Anita och Barbro!