Vårt regelstyrda samhälle

I dag har jag stött på två märkliga regler. Åtminstone är de märkliga för mig och tydligen även för dem som satts att följa dem.

1. Avanmälan av TV-licens

I samråd med min huvudman skall jag nu avanmäla TV-licensen för henne. Hon har sedan länge slutat titta på TV och det inte bara för att den inte längre fungerar. Jag ringer Radiotjänst och framför där mitt ärende. På frågan om TV-en finns inne i bostaden svarar jag ärligt ja, men tillägger att jag i morgon skall bära ut den till ett uthus.

”Då måste du ringa oss i morgon, så att vi kan avföra innehavet då”, säger den vänliga tjänstekvinnan. Min undran varför hon i morgon skulle kunna lita på mitt telefonbesked men inte det jag ger i dag, fick jag förstås inget svar på. ”Vi har våra regler och de måste jag följa”, upprepade hon bara.

2. Att sätta in pengar på en annans konto

I dag skulle jag göra det. Beloppen på två utbetalningskort önskade jag få insatta på ett konto som är mottagarens av beloppen. Det gick inte utan att jag först visade min legitimation. Misstanke förelåg tydligen att jag kommit över utbetalningskorten på olagligt sätt och nu var ärlig nog att sätta in pengarna på ägarens konto! Sådant får man inte göra utan att först legitimera sig.

Även i detta fall hänvisade den stackars banktjänstemannen till de regler han måste följa. Varför de fanns visste han däremot inte.