Pikes Peak i Colorado

Den slingrande vägen till toppen

Som vanligt går inte min hjärna helt på tomgång när jag motionerar. Tvärtom spelar den upp trevliga minnen för mig och gör därmed motionen lättare att fördra. Så gjorde den även nu på den 40 km långa cykeltur som jag just kommit hem från. Vänta bara, mer skryt kommer nedan.

Den fortfarande fina och välfungerande cykel jag satt på fick jag i present av mina söner och syskon och deras respektive på min 60-årsdag. Det var 12 år sedan och cykeln har verkligen varit ett bra motionsredskap för mig. Den presentens ursprung glömmer jag därför aldrig.

Inte heller kommer jag att glömma den fina och ovanliga present som min nuvarande fru Peggy gav mig. Hon arbetade då på ett sjukhus i Wichita, Kansas, och jag var där på ”friarstråt”. Hennes present var en tur med minibuss upp till toppen av Pikes Peak, 4 301 meter upp i Klippiga Bergen i Colorado.

Ca åtta timmar med bil rakt västerut tog oss till Colorado Springs i Colorado. Det kändes så långt bort och jag minns att undrade om vi inte snart skulle nå Stilla Havet och Kalifornien, men dit var det långt kvar…

På bussens tak fanns cyklar till alla i gruppen. Bussen medförde även hjälmar och varma kläder. Varma kläder behövdes verkligen på toppen, där det blåste kalla vindar och bara var några få plusgrader. Nere i staden (Colorado Springs) var det bortåt 30 grader och naturligtvis shortsväder. Med förstärkt klädsel börja så cykelturen nerför mot utgångspunkten. Extrakläderna åkte förstås av allteftersom det blev varmare.

Här står vi så på toppen – och mår ”toppen” också

Den första delen av nedfärden gick på grusväg med brant stup på ena sidan och inga vägräcken. Något skrämmande var det förstås för en som är van vid vägarna kring Brån. Mera skrämmande var dock bussfärden upp till toppen.

Inte så långt från toppen, fortfarande väldigt syrefattig luft, gjorde vi en paus. Direkt därefter kom märkligt nog en ganska lång och brant uppförsbacke. En kvinna i 40-årsåldern i gruppen talade högt om för oss andra hur vältränad hon var och hur ofta hon gjorde sina cykelturer hemmavid. Hon stack i väg först uppför backen och förstås väcktes direkt tävlingsinstinkten hos den gamle mannen från Brån! Jag skulle önska att någon hade filmat hennes min när jag blåste om henne och lämnade henne bakom mig!

Att luften var tunn på syre kan Peggy än i dag erinra sig, eftersom hon, som inte alls var så otränad vid tillfället, nästan höll på att strorkna för att kunna ta sig uppför backen.

Senare fick jag veta att man hade bil- och MC-tävlingar upp till Pikes peak.

(Pikes Peak International Hill Climb (PPIHC) är en backtävling för bilar och MC. Den första tävlingen uppför berget Pikes Peak i Colorado, USA, avgjordes 1916. Banan startar på 2862 meters höjd och har sin målgång på 4301 meters höjd. Längden är cirka två mil. Totalt finns det 156 utmanande kurvor, flertalet med ett stup rakt ner. Banan är asfalterad, men har tidigare körts i blandad terräng, i både grus, sand och asfalt. 2011 var det sista året tävlingen kördes i blandad terräng.)