Kungabesöket

När jag för första gången mötte Peggys syster I Michigan, hade hon ett antal frågor till mig. En av dem har på sätt och viss koppling till dagens kungabesök.

Hon ville nämligen få förklarat något i vår kungalängd. Jag minns inte exakt vad det var, men hon hade i sina studier av det funnit det svårt att förstå hur vissa kungar var numrerade. Tyvärr blev mitt svar till henne att just det området  nog är ett av dem som är mest främmande i.

När jag tänker på den händelsen i dag och försöker förstå varför jag vet så litet om kungahuset, ser jag åtminstone två förklaringar till det. Antingen måste det bero på bristande allmänbildning eller vara ett utslag av mitt ogillande av kungahuset som en bild av den odemokratiska ordning som den växer och frodas i. Nog inte antingen eller förresten utan i stället både ock…

I dag kommer kungen till Umeå. Trots min syn på kungahuset/monarkin har jag bestämt mig för att åka till Umeå och tillsammans med en annan person med ungefär samma syn på kungahuset vara med och beskåda spektaklet. Någonting måste det vara som ändå drar mig dit. Sannolikt är det bara ett vanligt simpelt intresse att beskåda kändisar.

Kungens namn förresten – det fick han efter mig även om hans föräldrar valde en finare satvning av det.

Ibland när jag skall presentera mig för någon i USA och vill få dem att bättre förstå mitt förnamn brukar jag säga: ”I have the same name as the king of Sweden”. Jag minns faktiskt inte en enda person som visste vad vår kung heter.

Välkommen till Umeå i alla fall bäste Tjabo!