Rekryteringsproblem i Vännäs

Vad skall man dra för slutsatser av kommunens problem med att rekrytera och behålla personal på chefsnivå? Det är en fråga inte bara för kommunledningen utan också för oss kommunbor.

Jag börjar tämligen långt bakåt i tiden… Då rekryterade man en äldreomsorgschef, som efter kort tid inte visade sig passa för jobbet. Hans efterträdare var heller inte en särskilt lyckad rekrytering och hans anställningstid blev också kort.

En rektor för Hammarskolan anställdes men visade sig ha sådana problem att han inte ens fick tillträda sin tjänst.

Ganska nyligen rekryterades och anställdes en socialchef. Även hon slutade sitt jobb efter kort tid. ”Fick sluta” är nog ett korrekt uttryck för vad som hände.

Och så kommer så nu den sista ”misslyckade” rekryteringen, d.v.s. rekryteringen av kommunchef. Hon slutar inom drygt en vecka.

En berättigad fråga för alla att ställa sig, då främst för den politiska ledningen, är förstås vad allt detta beror på. Saknar man förmåga att rekrytera rätt personal, i det sistnämnda fallet anlitade man en inkompetent rekryteringsbyrå? Är anställningsintervjuerna verkligen så värdelösa att de sedan leder till felaktiga anställningar?

Eller är det så att man under rekryteringsfasen nog hittar och anställer kompetent personal, men att man sedan inte ger dem det förtroende att sköta sitt jobb, som de borde få i och med att de anställdes? 

Som vanligt i sådana här sammanhang får vi som betalar dessa höga chefers löner under den tid anställningen löpt och en tid efter att den upphört, ytterst knapphändig information om vad som hänt och som fått cheferna att sluta – alternativt blivit tvungna att göra det.

Varför kan ingen närmare förklara på vad sätt skiljaktigheter råder mellan ”politiken” och kommunchefen vad gäller ledarskapet?