Ojämlikt i skolan

Ojämlikt i skolan är rubriken, men kunde lika gärna vara ”Ojämlikt i samhället”. Det sist nämnda har ju det först nämnda som en oundviklig konsekvens.

Häromdagen pratade jag med en mycket skärpt och verbal 9-åring. Han berättade att hela hans klass nu hade fått var sin laptop, men ”som vi inte får ta hem”. Han var förstås glad över att han nu har en, som han kan använda i skolan, men gav på ett sätt intrycket av att inte vara allt för imponerad.

Nioåringens familj har en mycket god ekonomi och båda föräldrarna har en hög utbildning med goda kunskaper om allt som har med datorer att göra. I hemmet finns flera datorer och smartphones. Pojken själv har både en mobiltelefon, laptop och en I-pad mini. Trots sin låga ålder behärskar han dessa bättre än åtskilliga äldre ute i samhället.

Jag kunde förstås inte låta bli att fråga honom om alla klassen redan visste hur man slog på och sedan använde den laptop de hade fått. Det väntade svaret blev förstås att så var det inte. De kommer naturligtvis att lära sig det, men kommer ändå att hamna efter alla dem i klassen, som har hemförhållanden liknande den grabb som jag pratade med.

Jag kände bara en lust att berätta detta väl medveten om att så här har det alltid varit och kommer så alltid att förbli. Den här ojämlikheten går inte att förhindra bara att ständigt ha i åtanke.