En märklig känsla

Även om det nu är 20:e gången som jag återvänder från USA känns det lika märkligt för mig. Nu tänker jag inte på jet lagen (som tvang oss att stiga upp redan 02.30 i natt!!).

Torsdag morgon startade vår sista bilresa i USA för i år. Efter ca 2½ timmes körning nådde vi O’Hare och senare på eftermiddagen började vår långa flygresa till Arlanda och sedan vidare till Umeå. Först vid 14-tiden på fredag var vi hemma i Brån. Den sista sträckan sköttes transporten av min syster och svåger.

Det som känns så märkligt är hur relativt snabbt man med dagens transportmedel kan förflytta sig sig så många mil från en annan världsdel. När vi lämnade Chigaco var där +28 C och på Umeå Airport möttes vi av en kylig vind och inte mer än gissningsvis +15.

Om en par-tre dagar är vi inne i det normala igen och i dag måste vi försöka hitta något att göra utomhus, så att vi kan hålla oss vakna åtminstone framåt 22-tiden.