Röstmottagartankar

Så är jag hemma igen efter ett första pass som röstmottagare, avlöst av min fru som efter att fixat en härlig lunch här hemma åt mig nu har avlöst mig som röstmottagare i Vännäsby.

Uppdraget som röstmottagare är verkligen något värt att uppskatta. Trots en jämn ström av väljare ges ändå möjlighet till egna reflektioner. De handlar då inte om vilka partier det är som kommer att ”vinna” respektive” förlora” utan om helt andra saker.

Mina tankar ägnades främst det stora valdeltagandet vid våra val, som säkert kommer att bli stort även den här gången. Men framför allt den möjlighet vi har i detta land att tryggt kunna lämna våra röster utan att riskera hot och våld från ett odemokratiskt samhälle, där man i det närmaste tvingas att rösta och då på det parti som regimen bestämt.

Det fanns även tid att fundera över de närmast idiotsäkra regler och rutiner som gör våra val säkra. Möjligheter till valfusk förefaller i det närmaste vara obefintliga, även om sådana ändå brukar rapporteras i media efter valen.

Invandrarnas rätt att rösta i kommunavalet i ett mycket tidigt skede efter det att de kommit till vårt land, är en annan mycket positiv och demokratisk möjlighet i vårt land.

Apropå det, min fru som nyss avlöste mig i vallokalen, kärleksinvandrare som hon brukar kalla sig, är nog den enda i vår kommun som i ett par val röstat fram Obama, USA:s president och som i dag också getts en rätt att rösta på det parti i Sverige som hon tycker skall inneha statsministerposten.

Nu får vi se om hon har lika stort inflytande när det gäller valet av statsminister i Sverige!