”Bankinspektionen” fortsätter

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Nordea

Min fru säger i bland att jag då och då beter mig som ”a dog on a bone”, d.v.s att jag inte utan vidare släpper de ”köttben” jag stöter på.

Så är det definitivt nu. Jag fortsätter nämligen att ta reda på hur banker i Sverige hanterar sin nya uppgift att spåra amerikanska medborgare och deras bankkonton, om de är bosatta i Sverige. Det är en uppgift som de har haft sedan 1 juli 2014. Enligt ett avtal mellan vår regering och USA:s skall detta sedan vidarerapporteras via skatteverket till USA:s skattemyndighet, ISR.

Nu har jag ringt Skandia Bank, Nordea och Swedbank igen. Swedbank skulle ringa mig i går, men har ännu inte gjort det.

Jag ställde dessa två raka frågor till bankerna:

1. Vad gör banken, när de upptäcker att någon av deras kunder är amerikansk medborgare och har motsvarande 50 000 dollar eller mer tillsammantaget på konton hos dem?

2. Hur vet banken vilka av deras kunder som är amerikanska medborgare?

Skandia Bank visade direkt att man inte visste vad det var frågan om, men lovade se till att någon som vet vad det gäller skulle ringa mig. Det löftet fick jag för två timmar sedan och väntar fortfarande på att någon skall ringa.

Nordea gav ett korrekt svar på mina frågor.

Swedbanks växel kopplade mig till olika personer. På ett av ställena fick jag ett felaktigt svar på fråga 1, som kort och gott var ”INGENTING”! Till sist lovade en tjänsteman att ta reda på svaren och sedan ringa mig. Det gjorde hon inom en halvtimme och förmedlade de svar hon fått av bankens ”expert”. Svaret på fråga 1 var helt felaktigt. Enligt Swedbank gäller rapporteringsskyldigheten INTE vanliga bankkonton utan bara diverse värdepapper, fonder och liknande. Svaret på fråga 2 var ytters luddigt. Nu fick jag ytterligare ett löfte att någon skulle ringa mig från Swedbank!!

Vad är det då för svar som jag betecknar som ”felaktiga”? Svar, som helt strider mot den information som jag fått hos skatteverket och av juristen på Svenska Bankföreningen, kan jag inte uppfatta annat än felaktiga.

Banker söker amerikaner

Av , , 2 kommentarer 5

Som vanligt hänger jag fast vid ett ämne kanske längre än jag borde. Här kommer således ännu ett inlägg om den amerikanska lagen, FATCA, Foreign Account Tax Compliance Act.

Personer, som bor i Sverige och har amerikanskt medborgarskap, får sina större bankkontobehållningar genom sin bank enligt den lagen rapporterade till USA:s skattemyndighet. Banken är ålagd att informera skatteverket om de har några sådana kunder, så att skatteverket i sin tur han vidarebefordra informationen till USA. Förlåt mitt tjat!

Den enskilde kontoinnehavaren har inget eget ansvar att informera banken om att hen har amerikanskt medborgarskap.

Det åligger banken att på olika sätt försöka hitta eventuella amerikaner bland sina kunder. Sedan banken hittat indicier talande för att någon är amerikan, tar banken kontakt med vederbörande för att direkt med hen utröna, om det verkligen är så.

Att banker verkligen ägnar sig åt att efterforska sina kunders medborgarskap, låter inte särskilt trevligt och inte ens troligt. Uppgiften har jag i alla fall i dag fått från Ulrika Hansson, jurist på Svenska Bankföreningen med flerårig erfarenhet från FATCA.

Skatteverket bättre

Av , , Bli först att kommentera 5

Mina fortsatta försök att förstå FATCA, d.v.s. USA-lagen som omfattar även personer med svenskt medborgarskap, om de och också har kvar sitt amerikanska, ledde till en samtal med vårt skatteverk. Där visade man sig vara betydligt bättre insatt i ämnet och skam vore det väl annars.

Där visste man vad FATCA är i motsats till vad man gjorde på Swedbanks huvudkontor. Där håller man tydligen fortfarande på att ta reda på det. Ingen har ringt därifrån än!

Enligt ett solklart besked från skatteverket är att 50 000 dollar på svenskt bankkonto är den avgörande gränsen för om rapport skall göras till USA:s skattemyndighet, IRS. Då är det alltså av avgörande betydelse att banken, i min frus fall Swedbank, när den rapporterar till skatteverket också anger att hon är amerikansk medborgare. Sedan är det skatteverket som i sin tur rapporterar vidare till IRS. Fastställer man då där att skatt skall betalas, blir det något som min fru får uppge för den svenska skattemyndigheten för att undvika dubbelbeskattning.

Allt detta förutsätter att banken vet, att hon ÄR amerikansk medborgare, faktiskt också svensk medborgare. Det gör man inte i dag. Frågan om hon är skyldig att själv anmäla det till banken, kunde skatteverket inte besvara, men kommer att göra det så snart deras FATCA-expert kommit åter från semester.

För vår del är det nu äntligen klart vad som gäller för min fru utifrån vad som krävs av svenska skatteregler. Nyss avslutade jag ett samtal med en mycket kunnig jurist på Svenska Bankföreningen, och fick under det samtalet veta att det inte är den enskildes ansvar att för banken tala om vilket eller vilka medborgarskap man har. Det måste man dock om man öppnar ett nytt konto.

Nu återstår bara kravet från USA att via något som kallas FBAR, redovisa ens bankkonton igen. Då är beloppsgränsen ”bara” 10 000 dollar. Att undersöka det kravet överlåter jag helt till min fru. Hon torde behöva ringa och ställa sina frågor.

Bedrövligt Swedbank!

Av , , 7 kommentarer 7

För min frus räkning håller jag nu på att närmare ta reda på vad som gäller i Sverige i anledning av det amerikanska, lagen FATCA. Eftersom svenska banker i allra högsta grad är inblandade i detta, ringer jag förstås vår bank, Swedbank. Lagens konsekvenser gäller i Sverige från den 1 juli 2014.

FATCA står för ”Foreign Account Tax Compliance Act”. Ett avtal finns mellan Sverige och USA, som medger att lagens konsekvenser följs även i vårt land. För att i detta läge beskriva lagens innebörd väldigt kort, vill jag vara litet försiktig trots att jag i dag läst massor om den i så svensk översättning som i amerikanska originaldokument. Jag väntar nu på besked från Swedbank och kommer därefter att telefonledes kontakta vårt skatteverk.

Lagen medför att personer boende i Sverige (och massor av andra länder) och som har amerikanskt medborgarskap i vissa lägen skall betala skatt på sina banktillgångar (och andra tillgångar) till USA. Banken skall rapportera till skatteverket om sina amerikanska kunders bankkonton som sedan vidarebefordrar uppgifterna till USA:s skattemyndighet. Detta gäller dock bara om beloppet motsvarar eller överstiger 50 000 dollar. Så långt har jag hittills kommit i min ”utredning” i ämnet. Dock vill jag få den uppfattningen bekräftad samt svar på ett antal andra frågor i sammanhanget. Jag valde alltså att ringa banken först.

På Swedbanks huvudkontor talar jag med tre (3) personer som inte ens hade hört talas om FATCA! Den sista jag talade med ville veta vilka frågor jag hade, så att hen skulle kontakta sin support. Självklart uttryckte jag då min förvåning och missnöje över att jag inte själv kunde bli kopplad till någon som kände till FATCA. Den imponerande tålmodiga tjänstemannen försökte ändå förstå vad det hela handlade om. Jag överdriver inte, skryter möjligen litet i stället, när det var jag som kunde upplysa hen om vad lagen handlar om.

Nu väntar jag på att man på Swedbanks huvudkontor skall hitta någon som man tror ska kunna svara på mina frågor om FATCA. Jag trodde, att man skulle hinna nå mig före detta blogginlägg skrevs, men det har man inte gjort.

 

Vem är jag…???

Av , , 6 kommentarer 15

Unge Kalle 1

Så här såg jag ut när jag för hand skrev mängder av anonyma insändare i ortspressen och även andra tidningar. Bloggen är tusen gånger bättre.

Eller snarare, hur uppfattas jag av alla dem som läser mina blogginlägg? Den frågan funderar jag på då och då. Jag inser förstås att det är en fråga som jag inte själv kan besvara.

Ibland känner jag mig som en riktig gnällspik – och någon har faktiskt påstått att det är precis vad jag är. Det är kanske lätt att få intrycket att jag bara ägnar mig åt att söka fel och sedan ta upp dem i blogginlägg. Möjligen är det för många svårt att förstå vilket syfte jag har med att här beskriva olika tokigheter som jag möter då och då. Gör jag det bara för att dumgöra dem som borde uppfatta det ansvar de har eller gör jag det med förhoppningen att min kritik skall uppfattas som positiv och i åtminstone i någon del leda till förbättringar?

Alla de som känner mig personligen torde inte vara förvånade över min inbyggda lust att granska olika förhållanden och sedan reagera tämligen energiskt för att uppnå klarhet och helst också rättelse. Så har jag ju alltid varit och det säkert på både gott och ont. Men de som inte känner mig, hur uppfattar de mina kritiska blogginlägg? Utan intresse av dem är de i vart fall inte, eftersom de läses av så många. Kommentarer uteblir dessvärre i stort sett.

Hur jag uppfattas, vet jag alltså inte. Vem jag är, vet jag dessbättre än så länge. En pensionär som har relativt gott om tid, tycker om att skriva och som fortfarande har intresse av hur framförallt den skattefinansierade delen av vårt samhälle fungerar; det är jag det. ”Gråsosse” sägs jag dessutom vara och ser fel även hos mitt parti men gillar att ställa det partiets grundläggande ideologi mot den som Moderaterna företräder – åtminstone under valrörelserna.

När det gäller mina kritiska blogginlägg vinnlägger jag mig om att inte peka ut och därmed skada enskilda anställda, eftersom de nästan alltid har de ansvariga politikerna bakom sig. Så är det ju, även när en enskild tjänsteman gör fel. Ytterst ansvariga för verksamheten är det andra som är. Ibland när dessa hukar sig och vägrar svara på frågor, drabbas tyvärr enskilda tjänstemän ändå av mitt ”skrivande”. Sådana politiker skulle behöva anställa strateger som hjälp att hantera liknande situationer.

Välkomna med kommentarer. Alla sådana kommer jag att publicera. Ingen kommer att kunna vara för vänlig eller för ovänlig för att inte bli publicerad. Var så goda, även ni som föredrar att vara anonyma!

Kommunal information

Av , , 1 kommentar 7

Brevet 2

Av en något outgrundlig anledning har jag tagit bort namnet på avsändaren av brevet, eftersom han ensam inte bör behöva ta på sig ansvaret för den märkliga informationen i brevet.

I Brån, Vännäs kommun, kommer alla snart att bli inkopplade på ett kommunalt avloppsnät. Informationen inför detta har varit inte bara bristfällig utan också mycket märklig.

I slutet av juni fick berörda fastighetsägare i Brån rubricerat ”Informationsmöte om Geoteknikundersökning”. Att brevet var utformat på mycket dålig och slarvig svenska, må så vara. Svårare är det att acceptera följande två ”uppgifter” i brevet.

I rubriken talas alltså om ett informationsmöte men ingenstans i brevet nämns NÄR eller VAR detta möte skall hållas. Tidpunkt och plats för mötet har man uppenbarligen ännu inte bestämt eller i vart fall inte tillkännagett det för dem man förväntar sig skall komma till mötet.

I brevet anges ett telefonnummer till WSP i Umeå, företaget som gör geoteknikundersökningen. Ringer man det numret möts man av en röst som meddelar: ”Numret används inte….”.

Med alla de medel som kommunen i dag har tillgång till, borde väl en bättre information kunna gå ut till oss berörda fastighetsägare. I kommunen finns ju inte bara skrivkunniga tjänstemän och kvinnor. Kommunen har som bekant dessutom tillgång till en fin webbplats och finns därutöver med i bl.a. Facebook och Twitter.

Handla på Konsum – flyg med SAS

Av , , Bli först att kommentera 5

Korten

SAS Eurobonuskort och Konsums MedMerakort – en perfekt kombination

Handla på Konsum och flyg med SAS visar sig vara ett gott val. För mig och min fru innebär det en gratis flygresa Umeå – Phoenix, Arizona, USA nästa år.

Konsum har sedan en tid tillämpat ett slags poängsystem, något som vi inte brytt oss om särskilt mycket förrän häromdagen. Då upptäckte vi, att det är möjligt att föra över konsumpoängen till SAS Eurobonus.

Det gjorde jag igår, men bara en mindre del av de poäng vi tjänat in hos Konsum, varefter vi nu har nått den poängnivå hos SAS Eurobonus som krävs för en gratisresa tur och retur vart som helst i USA. Yippee!

Tack Konsum och tack SAS för samarbetet er emellan. För oss betyder det förstås att fortsätta handla hos Konsum samt fortsätta flyga med SAS.

Moderaternas jobblinje

Av , , 2 kommentarer 16

I går bloggade jag om den f.d. riksdagskvinnan från Moderaterna, vars handlande får mig att misstänka att den s.k. jobblinjen inte längre gäller för Moderaterna. En ny syn på bidrag tycks man också ha.

När jag drar den slutsatsen, gör jag det inte bara därför att riksdagskvinnan handlat som hon gjort. Om hon fortfarande tillhör Moderaterna, skulle det i och för sig vara nog för att misstänka att det är så.

Ett annat och nog så viktigt tecken på att man inom Moderaterna faktiskt har ändrat sin syn på att fullt arbetsföra kan strunta i att arbeta och i stället leva på bidrag från dem som gör det och också betalar skatt, är följande.

Riksdagskvinnan själv, en av bloggarna i VK, bryr sig inte om att bemöta mitt blogginlägg. Det gör heller inte ingen av de annars så skrivglada moderaterna i Umeå. Jag tänker förstås på riksdagsmannen Riedel och oppositionsrådet Ågren. Deras tystnad kanske bara betyder att även de tar avstånd från riksdagskvinnans självvalda arbetslöshet, något som krävs för att det rundhänta bidraget skall fortsätta att betalas ut. Eller så tycker även de numera att det är OK att låta bli att arbeta och i stället leva gott på bidrag som i det här fallet.

Riksdagskvinnan (M) och jobblinjen

Av , , 10 kommentarer 21

Media har nu påpassligt informerat om hur f.d. riksdagsledamoten Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) sedan riksdagsuppdraget upphört numera tycks uppfatta innebörden av den s.k. jobblinjen. Nu tycks hon också vara mer inne på den tidigare så förhatliga bidragslinjen.

I dag får hon ett ”bidrag” från staten i form av inkomstgaranti på hela 48 000 kronor i månaden. Bidraget, jag fortsätter att kalla det just ”bidrag”, är till för att klara sitt uppehälle i väntan på arbete. Arbete är precis vad den f.d. riksdagsledamoten väntar på och även ivrigt söker enligt egen uppgift.

Direkt frågar man sig då förstås hur svår hennes situation som arbetssökande är. Är kanske riksdagstiden hennes enda merit? Saknar hon utbildning? Har hon möjligen något dolt arbetshinder, som gjort att hon efter flera månader ännu inte har lyckats få ett arbete?

Nu är det faktiskt så att hon har en utbildning som sjuksköterska, ett bristyrke med andra ord. Jag hörde henne säga att hon nu känner att hon vill byta yrkesinriktning och underförstått därför troligen inte sökt jobb som just sjuksköterska.

Naturligtvis måste detta tolkas som en ganska normal underlåtenhet. Om hon hade gjort det, hade hon fått avstå från det fina månatliga bidraget på 48 000 och i stället fått nöja sig med en långt lägre sjuksköterskelön.

Att som moderat i detta läge strunta både i syftet med arbetslinjen och den inbyggda aversionen mot bidrag, är både mänskligt och förståeligt samtidigt som det starkt får mig att ifrågasätta just den här moderatens verkliga syn på arbetslinjen och bidragsberoende. Hon tycks mena att detta bara gäller andra, som liksom henne själv, föredrar att inte arbeta utan i stället leva på bidrag från skattebetalarna.

Också NUS

Av , , Bli först att kommentera 12

I går skrev jag om Vännäs kommun, som inte tänkt på ”allt” i semestertid. Frågan är om en viss klinik på NUS ändå slår rekordet vad gäller misstag i semestertid.

I går fick en mina huvudmän en kallelse till en av NUS mottagningar. En hel A4-sida med utförlig information var det. Där informerades bl.a. om att utan avbokning ”straffas” man med både patientavgift och faktureringsavgift på 50 kronor.

Ett telefonnummer fanns dock på kallelsen, dit man kan ringa om man vill avboka eller ändra tid.

Ringer man det numret, får man veta att den som skulle svara tyvärr har semester och återkommer först den 31 augusti!

Här har man tydligen i semesterplanerandet valt att lämna en tjänst obemannad under ca en månad. Säkert hade man skäl för det. Vad skälen var för att uppmana folk att ringa det aktuella numret, vars ”innehavare” var på semester, är dock svårt att förstå.