Rätten att fängsla

”Vettasjuk” som jag är och alltid har varit, har jag nu tagit reda på mer om den militära rätten att frihetsberöva människor under fredstid utan inblandning av polis, åklagare och domstol. Nog var väl detta ändå en märklig företeelse?

Enligt ”Militärbestraffningsförordning 1915” var detta dock helt i sin ordning. Först 1973 fråntogs regementscheferna den unika rätten att fatta beslut om frihetsberövande av de värnpliktiga som han hade på sitt regemente.

När jag själv drabbades av beslutet om arrestering, var jag inte tillräckligt medveten för att tycka att det var på något vis märkligt att detta kunde ske utan inblandning av den myndighet som även då var den som normalt utdömde fängelsestraff. I dag tycker jag dock det.

HÄR FINNS MER ATT LÄSA om den militära bestraffningsförordningen från 1915.