Missförstådd valfrihet

I dag inser jag att det uppenbarligen är många som missförstått, vad valfriheten i hemtjänsten enligt LOV egentligen betyder. Att sprida detta missförstånd och därmed oron hos dem som har hemtjänst är mycket beklagligt.

I dagen VK prisar Petter Bergner inlägg från några årsrika Moderater i kommunfullmäktigedebatten. Åtminstone nämner han inlägg som gjorde starkast intryck på honom. Han citerar, vem framgår inte så klart:

”De vill ha lite självkänsla kvar och åtminstone få välja vem som skall vara i deras hem, det närmaste och det viktigaste de har. De vill välja själv och inte som S säger – allt finns kvar, ni har valet kvar, men då skall vi bestämma vad ni skall välja.”

Alla med minsta kännedom om hur hemtjänst fungerar, måste väl ändå inse att valfriheten i sammanhanget INTE gäller att välja exakt den personal man vill ha. Det handlar ju i stället om rätten att välja vem som skall utföra hemtjänsten, d.v.s. en privat utförare eller kommunen. DET valet kommer ju inte kommunen att ta över.

Tänk om det privata hemtjänstföretaget har en klart lysande stjärna bland sina undersköterskor! Henne vill förstås då alla av företagets kunder ha som hjälp i sina hem. Hon kan dock inte vara på mer än ett ställe åt gången. Alla borde förstå det. Utom möjligen en och annan uppskrämd hjälpmottagare, anhörig och kanske t.o.m. en och annan politiker, vars okunskap eller missuppfattningar ges spridning genom lokala medier.

Att skrämmas genom att antyda, eller faktiskt klart påstå, att den hjälpbehövande inte längre kommer att kunna välja, VEM hen vill ha i sitt hem, kan bara ha ett syfte, nämligen just att skrämmas.

Alla kan givetvis framföra önskemål om vem som de helst vill ha, i dag som i framtiden, såväl i den kommunala som i den privata hemtjänsten. Så långt möjligt tillgodoses säkert det önskemålet. Att framföra önskemål och att helt själv kunna välja är dock två olika saker.