Oktober
Var som sagt på den där utbildningshelgen för lokalansvariga i tjejfiskeklubben Fjällorna. vi brainstormade och pratade, skrattade en massa!
Jag började må så pass bra att jag kände att livet, så sakteliga började komma tillbaka – det var skönt.
Handarbete har alltid legat mej varmt om hjärtat, men värk i händerna har satt stop för det, men sedan jag var till homeopaten, så är den i stort sett obefintlig, så jag började smyga mej på handarbetet igen, med små alster.
En av mina söta, busiga hundar tror han är katt:O) Det var itne bara en gång, som jag kom hem till detta:
Började med arbetsträning.
Mitt nya liv, var på gång:O)
Visst, det var förknippat med mycket ångest och i början så hade jag fullt sjå att vara kvar inne på avdelningen utan att vilja "rymma", men det blev bättre och bättre allteftersom veckorna gick…
jag blev lite "tråkig" och höll fast vid rutiner; lägga sig samma tid, kliva uppp samma tid åt i stort sett likadan mat varje dag, gick samma motionsrunda varje dag.
Men jag tror jag behövde det, för att klara av de stora förändringarna som började ske.
Jag startade en Arbetsträningsdagbok för att kunna ha och gå tillbaka och läsa i, både då det var med – och motgångar och den har hjälpt mej tiktigt bra.
Jag hoppas att även de som läser den, blir lite peppade och ser att det går!
Vikten ökade något, men jag tror att det berodde på den ökade belastningen och med den det ökade stresspåslaget i kroppen, för 120 i vilopuls, är lite mycket:p
MEN jag visste ju vad det berodde på, så jag bara härdade ut och den lade sig på den nivå under hundra iaf efter några veckor…
November
Arbeträningen fortgick och gic så s måningom över i 25 % arbete och i slutet på november, så började jag arbetsträna upp mot 25 %; dvs 25 % arbete och ökade på med 30 minuters arbetsträning varje arbetsdag.
På slutet av arbetsträningen, så kände jag mej lite frustrerad över att se att arbetskamraterna hade mycket jobb och där satt jag som den värsta påsen och gjorde ingenting – men det är ju det som är meningen, att träna upp uthållighet och förmågan att arbeta, för att sedan när man kommer u jobb, klara av det utan att få någpt bakslag – förhoppningsvis…
En arbetskmrat påpekade att det var väl ett friskhetstecken om något, att jag såg och det kunde jag ju bara hålla med om!
Jag toppade november, med att pressa ihop käkarna på nätterna, så till den milda grad att jag dels väckte maken och dels bet sönder tänderna, så jag fick börja dejta tandläkaren.
December
Vikt och mått står sig lika som i juli.
Dvs runt 65-66 kg och måtten är desamma – det är ju skönt det att jag på något sätt hittat en bra matrutin, så att vikten håller sig.
Skulle nu bara vilja hitta en bra träningsform också.
Sneglar lite på träning med gummiband eller pilates – ska forska lite mer i den biten innan jag bestämmer mej.
Jag arbetstränade upp mej till att kunna börja jobba 50 % veckan för jul och det var fantastiskt skön!
Att komma i jobb, helt i patient vården, kändes fantastiskt!
Vilken vinst:O)
Det hade aldrig gått, utan mina fantastiska arbetkamrater och en förstående föräskringskassa – ja, jag har haft tur, det förstår jag…
Jag måste även rikta ett stort tack till min familj, för allt stöd jag fått!
Och mina bloggkompisar som k ommit med glada tillrop och pepp!
Jag läser ofta hos er, men har inte alltid orkat kommentera.
Det här var en ganska rolig grej att göra en sammanfattning av ett år:)
Få se;
Lagt om kosten och med det fått både en ren hälsovinst och en hälsosam viktnedgång på totalt 15 kg på ett år.
Blev sjukskriven för utmattningssyndrom, men har under ledning av stresskliniken kunnat arbeta mej tillbaka till en början på den nygamla Kin@
Ja, det har hänt mycket:)
.jpg)
Senaste kommentarerna