Varde eld, tänkte jag, och eld vart denna svala tisdagsmorgon.
Det är faktiskt en av de bättre sakerna med somrar.
Att dom ibland inte riktigt förmår hålla vad turistbroschyren falskeligen lovar och försäkrar, utan istället är sådär hemtrevligt ruggiga och skäggstubbiga att man måste bära ved och slamra med spisluckor.

Och sällan låter väl spisluckeslammer så behagligt som just om sommaren. Då hörs gjutjärnets platta ton – inte helt olikt hovar mot stenläggning – som letar sig ut genom dörrar och fönster på glänt.