Den är lågmäld och långsam, försommaren.
Som en hunsad kvinna skyggt leende.
Blåsipporna är ovanligt många men lite allvarsamt knutna i väntan på värmen.
Sparven är gråbrun och vickar, vrider sig, för nordanvinden som ett kvardröjande fjolårslöv på eken.
Men vattnen är öppna.
De sista klingande issmillrorna maldes nyss sönder mot sydliga stränder.