Som vanligt varit upp på ’datjan’ på morronen. Vittjat tidningslådan och gett Noname mat.
Hon bor kvar där tills vidare, har lite vid sidan av den kommunala varianten mattjänst två ggr per dag och vaktar tunet med all sin imponerande arrogans. Hon hör förmodligen rätt dåligt, men lockas likväl fram ur ladugårdens gömslen av den plåtiga skrällen från Volvons dörr som antagligen känns lika mycket som den hörs.

Äppelträdet blommar och eken kastar skuggor på stugväggen.

Blommar gör också clematisen.
Vis av skadan från några nödår när clematisbladstekeln härjat växten svårt sätter den nu liksom för säkerhets skull blommor väldigt tidigt – innan stekeln ska hinna injicera sina ägg i plantans stjälkar.
Ett par somrar har jag använt den brända jordens taktik och helt enkelt kapat ner clematisen helt för att inte larverna skulle ha några blad alls att sätta i sig. Än så länge har jag inte kunnat se en enda av de baktill som fyrverkeripjäser tändsatsröda steklarna runt clematisen.