heartbeat
Just gjort den månatliga varmkörningen av hojarna. Har ju varit kallt så det kändes som om det fanns ett ackumulerat behov. Fazern är riktigt rolig (som man sa förr i tiden när man av ngn anledning tappade koncepten och tillät sig bli överförtjust).
Den är rolig att lyssna på när den börjar bli varm. Då övergår nämligen det oroliga preludiet till ett taktfast och harmoniskt hamrande.
Joo…den vill förstås ha varv för att bära bort någon med fart.
Den är litegrann som svärfars sista häst. Den som han bara hade till låns när livet började bli olönt, och som han lite surt gång på gång avfärdade med orden: ”Märkvärdigt att det ska gå med sån fart nuförtiden”.
För att alls hinna greppa tömmarna var man tvungen att låtsas vara på väg bort till något annat göromål som inte alls hade med hästar att göra, t.ex. låtsas vara utsänd för att hämta ett stöd till hässjan, och sedan helt plötsligt kasta sig på tömmarna där dom låg på marken som en kobra färdig till hugg.
Svärfar var ju van den tröga halvardennern Blenda, hon som prompt skulle in i lagårn för att förrätta sina behov och som i det mesta bestämde när var och hur.
Senaste kommentarerna