Duns!
Ännu en trast ligger utslagen under fönstret. Trastkroppen fortsätter, när livet liksom räddande rusar till, att med allt levandes mest elementära, rytmiskt pulserande rörelser, flyga ännu en lång stund efter att den kolliderat med fönsterglaset.
Det verkar vara när trastarna jagar varandra som dom flyger in i fönsterrutorna och antingen svimmar av en stund eller blir liggande tills skatorna kommer farande och tar hand om kvarlevorna. Just den här trasten kvicknade till, och väl medveten om sitt utsatta läge letade den sig omgående in i skuggorna under farstubron.