Ute på Nyby har krolliljan smitit ut i grönskan. Frodas, växer sig stor och praktfull, vill jag tro på rent trots.

En befriande lättnad i solstekandet idag. I alla fall än så länge och i tidig morgontimma.
Borta på värdshusfasaden (ty ett värdshus är och förblir huset oavsett vad man hugskottsvis väljer att kalla det) flyger en grå liten fågel in och ut i ena hörnet av ett av de stora träflak som utgör partiella väggbeklädnader och där fordom troligtvis ventilationsplåtslagare sågs fara in och ut.
Måste vara inne på andra kullen, den fågeln.
Tycker mig ha sett hur den haft ärende dit rätt länge nu.
Kan vara en vanlig hederlig gråsparv som precis som hederligheten med tiden blivit rent av sällsynt. Eller en ’tjäckling’ som den av hävd fått finna sig i att bli kallad av allmogen på den här breddgraden.
*
Roligt att det är så många hojar i farten nu. Det blir liksom nya fiskar i gammalt vatten.
Folk dras med av bara farten, rollatorer får upp farten i medluten och när de blir tillräckligt många övergår man precis som när det gäller t.ex. renar till epitetet ’mycket’.
Mycket hoj nu, mycket mygg, mycket ren etc.
Ja man förstår.