Sjuttonde julen

Kastade mig yrvaket ur sängen tio i sju i morse. Ett kraftigt oljud hördes från byrån vid min fotända, det lät lite som ett alarm… Ja! Det var ju väckningen jag programmerat in på mobilen i går kväll. Det funkade visst alldeles utmärkt, får jag säga – och tur var det också. Mobillarmet var på som en ren säkerhetsåtgärd. Min andra väckare, som var inställd på tjugo minuter innan hade levererat sina signaler för döva öron och sedan givit upp. Tur som sagt, att jag hade en plan B.

Klockan kvart i nio skulle jag ju inställa mig i Sjungande Dalens kyrka för repetitioner. Det gick som på räls och endast 5 minuter sen kunde jag falla in i leden av sopraner, altar och tenorer och andas ut. Och in. Och klämma fram en och annan ton.

1 advent är en av mina favoritdagar på året, och det just på grund av att jag firar denna högtid i kyrkan, med andra glada människor och sjunger in julen och det nya kyrkoåret. En gång i tiden var vi betydligt fler i kören och dessutom flera körer som sjöng ihop. Numera är vi färre. Många har slutat med ålderns rätt, andra har flyttat eller slutat av andra orsaker. Och kvar är vi, den lilla tappra skaran. Men vi levererade! Vi börjar kanske ha fått lite rutin och det är ju dessutom så roligt! Få eller fler, spelar kanske ingen roll, så länge hjärtat är med.

Ja, det blir vilket som den 17 julen jag sjunger in. Nej, den 16 blir det ju, för jag tog time out ett år och fick nöjet att sitta i församlingsbänken och lyssna i stället. Den gången vägs kanske upp av den julen jag och två körkamrater sjöng in julen i två kyrkor inom loppet av ett par timmar. Det ni, det var ruschigt!

Men åter till dagens uppsjungning. Man är alltid nervös innan och personligen brukar jag ha alldeles blankt i huvudet strax innan. Efteråt är vi lyckliga, för det gick ju alldeles utmärkt även i år!

Efter kyrkkaffet tog jag en sväng runt bygden i ärenden innan jag kunde landa hemma, ta en sen lunch och efteråt en skön tupplur. För övrigt har jag också tagit en titt på årets julkalender. Det ser lovande ut. Kan bli så att jag följer den i år, om inte annat för den superdupra rollistan.

Och nu mina vänner, nu är det äntligen advent. Ljusets tid. Må den bringa er alla ljus, kärlek och värme.