I eld och lågor
Här händer det grejer, ska jag säga. Den gångna helgen ägnades åt att storstäda i kök och badrum. Väl färdig med det kunde jag sedan luta mig tillbaka, nöjd över mitt verk. Då får jag se att det brinner utanför mitt köksfönster.
Det ryker från längan mitt emot min egen och jag springer ner för trappan för att se vad som händer. Flammor slår ut från dess fönster och inom kort är halva längan övertänd. Brandkåren har kommit och området runt branden spärras av. När elden fäst sig ordentligt bolmar den svarta, stinkande röken ut över grannskapet. I just min lägenhet märks det inte av alls.
Sen var det bara att vänta och se. Fler och fler åskådare samlades här utanför. Brandbekämparna är lugna. De går hit och dit, drar slangar utan jäkt och på det brinnande taket står ett gäng och konfererar. Någon sticker ner en grej genom taket och jag gissar att det är ett sprutmunstycke, vilket ska förhindra att den andra halvan av huset fattar eld.
Jag passar på att montera ihop min brandsläckare som jag nyss fått i födelsedagspresent. Sedan märker jag att strömmen gått och tar därför fram mitt campingkök. Tänker som en prepper*). Har en handlingsplan i tankarna vid eventuell evakuering, även om den nog inte kommer att behövas.
Dricker snabbkaffe, och funderar på hur jag ska sysselsätta mig när jag saknar el och därmed tv. 18% laddning i mobilen. Hittar extrabatterier som turligt nog är laddade nästan till max.
Det kändes ändå ganska tryggt att se: Nån brandsoldat sprutade vatten här och där. Andra stod runt omkring och på taket, pekade och konfererade. Man förstod tidigt att den utsatta halvan skulle brinna ner men att de försökte rädda resten, vilket de verkar ha lyckats med. Åskådarna gick hem.
Senare på kvällen ser man inga lågor, bara puffar av rök. Nu är det bara ett mindre gäng kvar, som håller brandvakt. Med luftventilerna stängda och ytterdörren olåst (i den händelse att något händer i natt och jag inte skulle höra ringklocka eller telefon) somnar jag utmattad.
På morgonen vimlar det av brandbekämpare igen. Det ryker lite svagt och de går omkring på taket och inspekterar. Hemma hos mig känns ingen lukt, ingenting. Utsikten är förstås trist och tyvärr också bekant: för 10 år sedan brann ett annat av grannhusen. :O
Känner mig ur balans. Just när saker händer, är jag oftast lugn och rationell, men när larmet lägger sig, kommer efterreaktionen. Den är sällan i riktigt konsekvent nivå med händelserna i sig, utan ger ganska starkt obehag. I morse hade jag dock annat i huvudet.
Jag visste nämligen att det var på gång, att man skulle kunna boka tid för vaccinering denna vecka. Klockan halv åtta var jag redo. Hade jag kollat in hur och var. Fem i åtta satt jag med mobilen i högsta hugg och numret inprogrammerat. Fingret lyft för att landa på lurknappen prick åtta.
Ändå var jag inte först. Nej, i själva verket svarade ingen någonstans, så jag fick ta en paus. Tjugo minuter senare försökte jag igen och kom fram. ”Vi ringer dig fem i nio.”
Bra så, jag kunde göra mig klar att jobba. Kvart i nio sitter jag vid datorn. Passar på att kolla in om man lagt upp några tider på vaccinationscentralen och någon minut senare var det bokat och klart. Vilken lycka! Nu kunde jag jobba med frid i sinnet. Sen var det dags att koppla av.
Och då kom stressen farande. Det tog flera timmar att få ner hjärtslagen. Det är fortfarande lite surrigt i huvudet. Jämrans stresshjärna! Jaa, det blev en lite väl händelserik helg, men allt ordnade sig. Inga skadade i branden, vaccintid bokad, jobb avklarat (och hyran betald). Solen lyser igen. Man får vara nöjd.
Distraherar mig med att beundra dessa skönheter:
Vad betyder prepper?
https://criseq.se/info-om-beredskap-och-sakerhet/prepper-vad-menas-med-att-vara-det/
Senaste kommentarer