Ja, så genomgick jag en typ av konditionstest. Cyklade snällt på träningscykeln under överinseende av expertis. Jag har förstås en puls som en elitidrottsman… fast det är på konstgjord väg och inte så mycket att skryta med.

Sen blev jag med en stegräknare. Jag valde en halsbandsmodell. Fick höra att den räknade i viss mån även när man åker buss. Sympatiskt, eller hur?

Väl hemma igen (medelst buss) kokade jag ett par rejäla fläskläggar och gjorde rotmos till. Barnbarnsbarnet hälsade på med modern och fadern. De lät sig väl smaka liksom Rutan.

Senare på kvällen klådde Rutan mig i RELAX. Ordentligt! Vet inte hur jag ska komma över det – gå vidare som det heter. Den som lever får se. Natti-natti!