Åkte upp i hissen med två lätt grånade herrar. Jag frågade dem fräckt hur gamla de egentligen var, om de inte snart skulle komma med i de pensionerades skara. Undrade också vad de egentligen ville kalla sig. Pensionär, senior eller veteran.

Det där sistnämnda blandades med ett fnitter när jag skulle uttala ordet. Känn själv: VETERAN!

Bakgrunden till mitt märkliga beteende var egentligen bara det att jag precis kom från min pensionärsförening, bärandes på en hög med brev till blivande pensionärer. Vi hade under mötet idag kort diskuterat det faktum att personer 65+ ogärna vill identifiera sig med att vara så gammal som de i verkligheten är, och jag ville bara i stunden göra lite egen Gallup.

Herrarna såg bara lite generat på mig och nåt svar fick jag inte.

Igår var Rutan, jag och Kiruna-Fia nämligen ute på "byn" med en massa bruna kuvert som vi avlämnade till stans alla blivande pensionärer. Ett drygt jobb men man gör allt för att spara pengar till föreningen…

Senare när jag gick igenom den bruna bunten som jag tagit hem, så såg jag att en av herrarna som jag åkt hiss med faktiskt hade uppnått den aktningsvärda åldern, blivit ålderspensionär.

Det blev ett personligt överlämnande vid dörren.

– Jag kände väl på mig att du snart är pensionerad…

– Nä, passionerad hellre…

– Ja, ja, det ena behöver inte utesluta det andra… Hahaha!!!

Tjingeling!