Lenas

Passionerad

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Åkte upp i hissen med två lätt grånade herrar. Jag frågade dem fräckt hur gamla de egentligen var, om de inte snart skulle komma med i de pensionerades skara. Undrade också vad de egentligen ville kalla sig. Pensionär, senior eller veteran.

Det där sistnämnda blandades med ett fnitter när jag skulle uttala ordet. Känn själv: VETERAN!

Bakgrunden till mitt märkliga beteende var egentligen bara det att jag precis kom från min pensionärsförening, bärandes på en hög med brev till blivande pensionärer. Vi hade under mötet idag kort diskuterat det faktum att personer 65+ ogärna vill identifiera sig med att vara så gammal som de i verkligheten är, och jag ville bara i stunden göra lite egen Gallup.

Herrarna såg bara lite generat på mig och nåt svar fick jag inte.

Igår var Rutan, jag och Kiruna-Fia nämligen ute på "byn" med en massa bruna kuvert som vi avlämnade till stans alla blivande pensionärer. Ett drygt jobb men man gör allt för att spara pengar till föreningen…

Senare när jag gick igenom den bruna bunten som jag tagit hem, så såg jag att en av herrarna som jag åkt hiss med faktiskt hade uppnått den aktningsvärda åldern, blivit ålderspensionär.

Det blev ett personligt överlämnande vid dörren.

– Jag kände väl på mig att du snart är pensionerad

– Nä, passionerad hellre…

– Ja, ja, det ena behöver inte utesluta det andra… Hahaha!!!

Tjingeling!

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Äntligen bilder!

Av , , 5 kommentarer 5

5 kommentarer

Succé!

Av , , 7 kommentarer 5

 

Alltså, trots att regnet hotande hängde över oss blev årets 1:a Maj-tåg en fest. Alla samlades vid Döbelns Park för att sedan tåga till Rådhustorget där Ibbe Baylan höll huvudtalet.

En hel del folk lyssnade och stämningen var hög.

Allra först ut var dock en representant för S-kvinnorna i Umeå, Liljan Brännström. Hon höll ett brinnande tal om jämställdhet. Tack och lov att det finns kvinnor som vågar ställa sig framför mikrofonen och tala. Sen gjorde Liljan detta så bra också.

– Hör ni mig? frågade hon.

– Jaa! ropade folket tillbaka.

Sen lyssnade alla på vad Liljan ville säga. Det var ett mycket bra appelltal som varade ca fyra minuter.

Senare lyckades jag ta bilder på Liljan och om lyckan står mig bi kanske jag kan förmedla dessa härnedan. Tjingeling!

Ack nej, inte denna gång heller… Jag har ju lyckats förr. Nu är jag nog bara lite trött kanske. Jag återkommer i morgon. Natti-natt!

7 kommentarer