Rutan är upprörd.

– Alltså, göra om vägarna häruppe till grusvägar för att det inte finns pengar till asfalt! Fattar inte folk att vi måste bidra med skatter?

Visst, rätt så, tycker jag också och så tänker jag på förbifarter och  sådant som händer i Stockholm…Det är där allt sker och där finns pengarna tydligen.

Sen tänker jag vidare på åldringsvården… Snart är jag där… Inget kul.

Mina fötter lyder mig inte, jag stapplar och snubblar och har gjort så en längre tid. Ringde till min HC:

– Vi tar bara emot akuta fall nu i sommar…

– Va! ??? Men jag har ju ramlat häromdagen i en rulltrappa och gjort mig illa…

– Jaså, jaha.. Du får väl en tid då….

Men visst, det finns folk som har det värre. I Tyskland t ex ser man många fattiga äldre. Yngre också för den delen. Också ser man det motsatta. Oerhört penningstarka människor.

Erinrar mig besöket Rutan och jag gjorde på ett åldrings/trygghetsboende,. "Residence am Dom." Mitt i smeten bodde de åldringar som hade råd. Där fanns allt. Heltäckande mattor överallt, sauna, simbassäng, fitnesshall, restauranger, fotvård, frisör, skönhetsvård, matvarubutik och kiosk samt en bank. Allt nära till. En liten lägenhet kostar 36.000 kr/mån!!! Om några av ovanstående faciliteter ingår förtäljer icke historien men jag gissar; förmodligen icke.

Kommer det att bli så härhemma också? Jag oroar mig…