Rutan och jag börjar bli… Idag var vi ute i affärer för att handla biljetter och då blev vi kallade för "Herrskap" av en yngre man.

Ja, han råkade ut för en massiv protest från oss båda och då ändrade han sig till "Damerna".

Tja, lite bättre tyckte jag. Rutan hörde sig för om pensionärspriser… men då smörade han:

– Nej, pensionärspriser har jag inte och förresten då måste man ju först vara pensionär…

Jaha, det syns väl lång väg… vill han nåt tro, tänkte jag tyst för mig själv.

Senare gick vi på Frälsis och åt soppa. Då frågade kocken:

– Är ni pensionärer? Har du leg?

– Va, försöker du nånting?

Jag spände ögonen i honom…men då skrattade han, spjuvern, och sa:

– Jag försökte flirta, men det gick ju inte…

Nu när sitter framför min "Lilla Silver" och tänker på de här episoderna undrar jag om man ska vara glad eller ledsen… Äh, jag lägger på en passande skiva till tröst. Det blir Peggy Lee – "Is that all there is…" Tjingeling!