Dags för det årliga Senior-vimlet på Stadshuset. Rutan fick lov att ta "Farmor Anka" och köra i snögloppet en bit västerut. Sägas bör att vi hade rätt tung packning med oss. Fjorton kilo papper, en Roll-up och skivor från Generationskören. Allt utom skivorna skulle ordnas kring vårt SPRF-bord.

Sen började vimlet. Generationskören dånade på, i högtalarna, man kunde äta hur mycket godis som helst från skålar som fanns vid varje bord, kockan från Hagaskolan bjöd på läckra röror och Hemgårdens vattengympaledare hälsade oss välkommen till förnyad omgång bad. Tja, det var ett tag sen nu.

En liten flirt hann jag också med.

Jag hoppar på en karl med de grå tinningarnas..: – Hej du, skulle inte du platsa i Generationskören?

Karl´n: – Nej, nej! Jag kan inte sjunga, men jag har många andra strängar på min lyra!

Jag: – Som vad då t ex?

Karl´n: Eh, hm, hm…

Jag: – Till exempel innerdörrar?

Karl´ n: . Jo, jo innerdörrar kan jag ett och annat om.

Därefter delgav jag mannen mina bekymmer med innerdörrar som ska bytas och bla bla bla bla…

Ganska trevligt samtal mitt i vimlet. Tja, det är väl så det ska gå till – man vimlar runt och knyter kontakter. 

Rutan och jag tog en paus och rände iväg till Frälsis för lite Nostalgisång.  Kalasorkestern var där liksom Göta med vänner.

Det var ett evigt rännande fram och tillbaka och så här dags vill jag faktiskt bara in i kupén och lägga igen mina ljusblå. Nattinatt!

PS Jag ser att det var två år sen senast!DS