Diskussionen om en ny kommunreform tar fart ?

Diskussionen om en ny kommunreform tar fart. En Kommunreform kan rädda glesbygden och folkpartiets partisekreterare menar att en ordentlig kommunreform måste till för att frigöra resurser.

Det är receptet för glesbygden, menar Nina Larsson, partisekreterare hos Folkpartiet. Jag vill inte påstå att hon är fel ute vilket jag tagit upp många gånger.

Genom att slå ihop kommuner kan man få stordriftsfördelar, det är viktigt att alla i Sverige får samma sociala service, sa hon till SVT Nyheter.

Jag anser också att en kommunreform måste genomföras och nu har man till och med börjat en reform i Finland och i Danmark har man redan gjort det. Målsättningen i Finland är ett att man bör vara minst 25000 invånare. Danmark har minskat från 270 till 98 kommuner sedan 2007.

Siffror som SVT tagit fram visar att i de 25 kommuner med störst avflyttning har mer än hälften av befolkningen försvunnit sedan 1950. Det finns inget heller som talar för att avflyttningen stannar av. I Åsele kommun, som de senaste två åren gått back med tolv miljoner kronor, bor det i dag 2.900 personer mot 7.600 1950.

Där såg jag att Fullmäktiges ordförande trodde att man måste slå ihop sig med Dorotea och Vilhelmina, för då blir vi 12.000 invånare, sa Tommy Danielsson.

Vad gör då staten ? Svar ingenting . I Finland sätter man in stimulanser för att underlätta samgående mellan kommunerna. Medan i Sverige sitter man med armarna i kors och ser hur man hela tiden tvingas till stora nedskäringar.

En del menar att man bör klara av stordriftsfördelar med mer och mer samarbete. Visst kan man klara en del på det sättet men tyvärr tror inte jag att det räcker.

Med begränsade resurser tror jag inte staten har pengar att gå in med och att det ska finnas mera pengar att föra över inom kommunsektorn mellan varandra finns inte. Det vet jag mycket väl för vi är den kommun som för över mest i hela landet per invånare till den kommunala kostnadsutjämningen och vi står inför samma stora kostnadsminskning som alla andra.

6 kommentarer

  1. ceko

    Menar Du Lennart H att en sammanslagning av ett antal glesbygdskommuner gör det bättre. Avståndet till ex-vis skolor och äldreboenden blir ändå lika långa. Det behövs flera boende och mera arbetsplatser till inlandskommunerna i Västerbotten och inget annat.

    Flytta Länsstyrelsen och landstingsadministrationen till inlandet. Med dagens datanät går det lika bra att fungera i inlandet som i Umeå. Det står ju ständigt att läsa att det behövs mer och mer mark i Umeå. Och var har Region Västerbotten sitt säte. De kan också flytta till någon inlandskommun. (Men förresten behövs detta organ.)

    Dessutom kan man flytta ut några statliga verk till inlandskommunerna som avfolkas och har det ekonomiskt svårt. Skogsvårdsstyrelsen och Vattenfall är andra exempel.

    Jag vill ha ett svar av Dig Lennart Holmlund.

  2. Danne

    Du har helt rätt i att något måste göras. Glesbygden avfolkas och kommunerna har svårt att utföra den service som medborgarna har rätt till.

    Det jag dock ställer mig mycket tveksam till är om man verkligen skulle få en bättre kommun med bättre ekonomi genom att slå samman tre fattiga och därigenom skapa en geografiskt otymplig koloss till kommun.

    Du talar om stordriftsfördelar. Du får gärna precisera vilka dessa skulle vara. Jag har nämligen svårt att se vilka stordriftsfördelar som kan göras då man på samma yta som tre kommuner idag verkar även i framtiden skulle ha samma behov som idag av vägunderhåll, skolor inom rimligt avstånd, barnomsorg, vatten, avlopp, äldreomsorg, bibliotek räddningstjänst och annat.

    Jag tror att en sammanslagning av Åsele, Dorotea och Vilhelmina skulle ge en gigantkommun med dålig ekonomi. Det är främst den grundläggande kommunala servicen som kostar pengar, och då den redan idag fungerar dåligt i dessa kommuner har jag svårt att se hur ”stordrift” skulle öka kvaliteten i den.

    Glesbygden behöver hjälp för att överleva. Kommunsammanslagningar hjälper inte inlandet. Vad som behövs är förslag som lägre arbetsgivaravgifter, ökat grundskatteavdrag, återföring av skattepengar som skogen, vattenkraften och gruvor i området har genererat och andra förslag som faktiskt skulle öka attraktiviteten att bo i inlandet.

  3. Katarina Henriksson

    Hej Lennart.

    År 1900 fanns det 3720 personer i Åseles byar och 534 personer i köpingen. Kommungränsen österut låg då ca tre mil från samhället. Fredrika var egen socken/kommun.
    År 1920 fanns det 5166 personer i byarna och 249 i köpingen.
    1930 var siffrorna 4806 respektive 1097.
    1940 hade byborna ökat i antal till 5021 st och i tätorten fanns 1386.
    1955 var det en minskning till 3973 st i byarna medan köpingen växt till 1906 personer.
    1964 var det ganska jämnfördelat med 2693 i byarna och 2441 personer i köpingen.
    Kommunen i sin helhet låg alltså på ett befolkningsantal av ca fyratusende personer vid 1900-talets början.
    Sedan kommunsammanslagningen 1974 räknas Fredrika socken och dess innevånare med i kommunen. Där fick man ett tillskott av människor.
    Likväl har befolkningen i kommunen minskat rätt kraftigt.

    Siffrorna finns i boken om Åsele från 1966, red Karl Fahlgren.

  4. LENNART HOLMLUND

    Svar till ceko (2013-05-16 08:27)
    Det är inte avstådne som förändras utan det är ekonom. Alla de centrala funktionerna som finns minska med två tredjedelar, en kommunchef, en ekonomicef osv. Vi slår ut en kommunchef på 117 000 invånare, Sedan har du allat med alla andra stödfunktioner och även på expertsidan.

    Ta Umeå som ett exempel vi har mycket färre lönehandläggare 1000 anställda. Verksamheten ska ju ligga där den behövs som skolor osv

  5. LarsB

    Det är bra att Du tar upp debatten!
    Naturligtvis känns det helt galet att små kommuner ska ha en administration nästan i klass med dom stora kommunerna Umeå& Skellefteå.
    Men av tidigare erfarenheter av sammanslagningar,har det blivit bättre för dom små kommunerna?
    Nej ,både Umeå & Skellefteå har i rask takt utarmat dom små,och dragit in de mesta till stan.
    För Ni för väl också en kamp att få växa men inbilla oss inte att NI ger ngt, Ni tar, precis som Stockholm tar från resten av landet,som växer med Ett Skellefteå ,ett halvt Umeå och resten av länet /år.
    Berätta gärna vad Ni är beredd att avstå för att även Inlandskommunerna ska ha en framtidstro eller är solidariteten ett minne blott?

Lämna ett svar till Katarina Henriksson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.