Grisbönder är en döende näring

Grisbönder är en döende näring. Nu har vi under en tid fått höra hur man i Danmark och ännu värre i Tyskland matar grisar med antibiotika och som är en grogrund för resistenta bakterier. Påstår en del medan andra säger att det inte är bevisat. Folk vill ha mera svenskt griskött men det finns inte att få tag i.

I VK den 24 maj finns en artikel om Umeås sista grisbonde som tvingades slå igen i början av året då slakteriet inte ville skriva på nya avtal. Varför hade dock inte VK lycktas ta reda på. I vilket fall som helst skulle Erik Bäckström kunna fortsätta ha 400 grisar i sitt grisstall.

Orsaken till att det inte finns grisbönder i Norrland är den Svenska jordbrukspolitiken eller snarare brist på den. Man skyller ständigt att det är EU,s fel men det är en ren och skär lögn. I Finland där har man sett till att man skyddar och har kvar sina grisbönder men det är klart att det kostar lite. Har man regler som gör det dyrare måste staten ta ansvar och kompensera bönderna för detta.

I Sverige har vi minst antibiotika i fodret av de flesta EU länderna och högre krav på djurskyddet och troligen även på slakterierna för det är för mig obegripligt att inte slakteriet skriver avtal så Erik får slakta sina grisar. Har Sverige infört hårdare regler än EU så måste självklart staten kompensera bönderna för detta.

Är danskt och tyskt griskött billigare eller mycket billigare är konsumenterna inte villiga att betala mycket mera för det svenska köttet. Så fungerar egentligen all handel då folk inte fått lära sig att kvalitén har betydelse.

Allt går numera ut på att allt ska köpas till lägsta pris i alla fall i offentlig sektor när den gör sina upphandlingar och LOU ger bara en massa överklagningar.

Grisarna ska ha det bra så länge de lever och ska bli mat. De ska inte matas med antibiotika och andra saker för att gynna produktionen däremot ska djuren som människorna få antibiotika om och när de blir sjuka.

Det är regeringens jordbrukspolitik som är orsaken till att vi inte får Svenskt griskött. Regeringen har satt skattesänkningar före bättre mat. Vi är inte självförsörjande på mat, långt därifrån och det gäller inte bara griskött.

Det dröjer inte länge förrän vi är utan potatis som odlas lokalt. Det finns sämre förutsättningar i Norrland än i Skåne att bedriva jordbruk beroende på den långa vintern vi har.

Regeringen har glömt bort Norrland även i jordbrukspolitiken och sorgligt men sant så har den regering där centerpartiet haft ansvar för jordbrukspolitiken sett till att grisbönderna i Umeå har utrotats. Att centern varit så enögda och tagit på sig att ansvara för att ta död på det Norrländska jordbruket i alliansregeringen är obegripligt.

En kommentar

  1. Erika Estreen

    Hej Lennart!
    Vad roligt att se att du ändrat åsikt i frågan!
    Vi träffades för ett par år sedan i Skellefteå när regionrådet (tror jag att det var) samlades i forumsalen på campus. Då var jag och några vänner där och bjöd er alla på smakbitar av lokalproducerad mat. Du stannade kvar en stund när de andra gått tillbaka och samtalade med mig om mat i offentlig sektor och du gav din åsikt på saken som var tydlig:
    -Lokalproducerad mat är för dyr för kommuner och landsting.
    Dessutom menade du att maten som produceras i Västerbotten inte räcker till för att fylla matsalarna i våra äldreboenden, skolor och sjukhus runtom i länet.
    Men du sa i alla fall att du gillade vår bjudmat.

    Din första synpunkt tycks du nu har ändrat, mycket glädjande! Dock vore det smakfullt med ett visst mått av ödmjukhet i frågan, vilket verkar vara ett fenomen främmande för din natur. Ibland känns det faktiskt, när man läser vad du skriver och säger, som om du verkligen tycker att ödmjukhet är helt överflödigt.

    Din andra synpunkt faller väl ändå på sin egen orimlighet?
    Om ingen vill köpa annat än billigt så blir det svårt att kränga nyttig, miljövänlig och etisk försvarbar mat. Och vill ingen köpa så kan ingen sälja. Kan ingen sälja så kan ingen leva på affärsidén och då är det bara att lägga ner som gäller. Och när tillräckligt många lagt ner så är det ju givet att det finns en lägre tillgång.
    Skulle efterfrågan öka markant och under en längre tid (eftersom att det ju är en investering på minst 6-7 miljoner vi talar om här) så kommer säkert fler att våga satsa och därmed kommer tillgången att öka på lokala livsmedel.
    En enkel ekvation, tycker jag…
    Jag hoppas att denna pedagogiska förklaring på hur det fungerar med tillgång och efterfrågan inte förolämpar dig som ofta tycks det mesta.. Jag tror att det brukar sägas att även solen har sina fläckar.
    Men förstås, det står ju varje sol fritt att erkänna sina fläckar.

    God afton på sig, herr kommunalråd!

Lämna ett svar till Erika Estreen Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.