Överenskommelse om skolan mellan S och MP

Så här ser den ut den överenskommelse som träffades mellan S och MP om att vända resyultaten i den svenska skolan. Pengarna de kommer i budgeten

Kunskapsnivån i svensk skola måste höjas. När allt fler svenska skolelever lämnar nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet är det en tydlig signal: nu måste skolan prioriteras. Det får vara slut på experimenterandet med våra barn. Skattesänkningar, privati¬seringar, byråkratisering och vinstjakt har gått ut över kvaliteten, kunskapsresultaten och den jämlika skolan. Kvaliteten i skolan måste förbättras – för varje enskilt barns skull och för våra gemensamma framtidsutsikters skull.

Lärarna är den viktigaste faktorn för elevens kunskapsresa. Lärare ska få vara lärare, deras administrativa uppgifter måste minska så att de får mer tid för eleverna och för för- och efterarbete. Kvaliteten i undervisningssituationen ska stärkas. Elever ska må bra av att gå till skolan, barnen ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst och alla har rätt till en trygg skolmiljö.

• Inget barn ska halka efter och alla barn ska ges möjlighet att springa före. Fler ska anställas i svensk skola så lärare får mer tid för sitt arbete och klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Fler speciallärare och special¬pedagoger ska anställas i skolan. Vi vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti som säkerställer att insatser sätts in så fort en lärare upptäcker ett behov, redan från förskoleklass. Lagstiftningen rörande elevers rätt till särskilt stöd ses över. Vi ger skolan bättre förutsättningar genom minskade elevgrupper och högre personaltäthet på fritids.

• Stärk lärarna. En nationell samling för läraryrket genomförs. Inom ramen för den nationella samlingen kommer regeringen att tillföra resurser och föra en dialog med parterna för att möjliggöra att lärarnas löner höjs. Lärarnas administrativa börda ska minska och rektorerna ska stärkas i sitt pedagogiska ledarskap.

• Den tillsatta skolkommissionen utvecklas till att innefatta svenska skolforskare och företrädare för professionen. Kommissionen ska arbeta i dialog med riksdagens partier. Kommissionen ska lägga fram förankrade och vetenskapligt underbyggda förslag för exempelvis metodutveckling, klassrumsnära forskning, stärkt ledarskap och jämlikhet i skolsystemet.

• Alla skolor ska vara bra skolor. Resurser till skolor ska fördelas efter behov. Särskilda insatser ska riktas mot skolorna med allra sämst resultat. Vi vill ha ett samarbete för bästa möjliga skola. Staten behöver vidga sitt fokus från kontroll till stöd, från att mäta till att utveckla.

• Alla elever ska få gå i skolor med bra arbetsmiljö och ändamålsenliga lokaler. Ett stöd införs för att medfinansiera investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer.

• Satsningar på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin för att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa, något som särskilt drabbar flickor och unga hbtq-personer.

• Tillgången till bra skolbibliotek ska säkras.

Alla barn i förskolan har rätt att bli sedda, till tid för lek och pedagogiska utmaningar. Barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Detta gäller särskilt de barn som har föräldrar med kort utbildning eller barn med tuffa uppväxtvillkor.

• För att höja kvaliteten i förskolan ska barngrupperna minska.

• Alla barn ska börja i förskoleklass som är en viktig brygga mellan förskola och grundskola.

Dagens gymnasieskola står inför helt andra utmaningar än vad som gällde för bara några årtionden sedan. I dag krävs en gymnasieutbildning för att få ett jobb och för att klara sig i ett allt mer komplext och kunskapsintensivt samhälle. Dagens och framtidens arbetsliv och samhälle kräver gedigna kunskaper av alla.

• Alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska gå en gymnasieutbildning. Eleverna ska få det stöd som behövs för att nå kunskapsmålen och utvecklas efter sina förutsättningar. Avhoppen från gymnasieskolan ska minska genom nationella mål och genom en gemensam strategi mellan stat och kommun.

• Stärk yrkesprogrammen genom att göra dem högskoleförberedande och genom att göra om dem till yrkescollege i samverkan med arbetslivet.

• Ett estetiskt ämne ska ingå i alla gymnasieutbildningar.

4 kommentarer

  1. Erik

    Det är ungefär 10 procent av alla elever som knappt orkar fullfölja grundskolan. Hur ska man kunna tvinga dessa ungdomar att ytterligare gå tre år för att få behörighet till högskola och universitet? Det är inte ”ekonomiskt” att ”tjollra” med dessa ungdomar. Se till att ge dem som vill en klassisk hantverksutbildning. Och skulle någon av dessa ungdomar längre fram i livet komma på att man vill bli studera är det bara att ansluta sig till vuxenutbildning, folkhögskola etc. Skolan område är spännade genom att staten sätter tvång att gå i skolan men det är fortfarande frivilligt. Lärarna sliter sitt hår för att tjollra med ungdomar som inte är motiverade.

  2. Veronica Berggren (Folkpartiet, liberala kvinnor)

    1. Vad är det för administrativa uppgifter du tänker ska tas bort? Kan du konkretisera detta till daglig verksamhet?

    2. Du skriver att lärarna ska få mer tid för eleverna. Avser ni höja undervisningsskyldigheten för lärare?

    3. Du skriver att klasser KAN bli mindre i lågstadiet. Avser ni öronmärka pengar i budget till detta?

    4. Var ska ni hämta fler speciallärare när S tog bort speciallärarutbildningen under lång tid? Ska vi se detta uttalande som en bekräftelse på tidigare misslyckad S-politik? I er grann-kommun har vi försökt få tag i speciallärare vid många tillfällen men det finns inga sådana utbildade att tillgå.

    5. Kan du konkretisera det flummiga i ” rektorerna ska stärkas i sitt pedagogiska ledarskap”? VAD exakt är det ni tänkt göra, konkret?

    6. Avser ni på något sätt förändra det system för hur medel fördelas till olika skolor?

    7. Du skriver att resurser ska fördelas efter behov. Hur mäter ni behov i Umeå kommun?

    8. Vilken slags särskild insats ska riktas mot skola med sämst resultat, som är…. skola?

    9. Hur, konkret, har ni tänkt arbeta med problematik för flickor och unga hbtq-personer som du nämner vara i större behov av skolhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri för att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa. Som verksam inom området och liberal feminist skulle jag vilja påstå att behovet är minst lika stort bland pojkar med att vi behöver jämställdhetintegrera hela området skolhälsovård. Vilken forskning är det du hänvisar till?

    MVH Veronica Berggren, lärare fd. kommunombud Lärarnas Riksförbund, politiker, egenföretagare och … mycket annat. #LennartHolmlund

    • LENNART HOLMLUND (inläggsförfattare)

      Du vet väl att man gör upp en färdriktning och sedan kommer detaljerna i olika propositioner. Så gör även liberalerna utan att ha alla detlajer klara. Det är bara Jan Björklind som slänger ur sig en massa saker som inte har någon vetenskaplig grund att stå på. I Umeå har vi sagt att vi betalar högre lön om ni undervisar mer och lärarfacken säger direkt det gör vi om ni tar bort en massa adm. som libvit lagd på oss

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.