Moderaterna i Stockholm bryr sig inte om utsatta områden. Läs om detta en skakande berättelse

Moderaterna i Stockholm bryr sig inte om utsatta områden. Det skriver en mamma som fått sin son mördad. Jag tycker att hon gör en verkligt bra beskrivning om hur den moderata politiken ser ut och vad det blir när man tror att det är poliser och fängelser som löser allt. Sänkta skatter ser hon också som en orsak till att områdena blir utsatta. Det förvånar inte mig att det blir så och då har Stockholm minst 5 kr lägre skatt än Umeå.

Så här ser det debatt inlägg hon skrivit i Dagens Arena
DEBATT Precis som för åtta år sedan, närvarningar från socialtjänstchefen i Rinkeby om de sociala riskerna för ungdomar i området ignorerades, tycks Stockholms finansborgarråd ovillig att satsa mer resurser där man vet att de behövs för att ge förorternas unga en framtid. Det är direkt skamligt, skriver Carolina Sinisalo, vars son föll offer för våldet.

Nu får det fan vara nog. Det räcker nu. Det skjuts och dödas i våra kvarter. Vi har själva förlorat våra barn till det meningslösa våldet. Vi ser maktlöst på när en ny generation unga pojkar lockas in i kriminalitet av gängen, en del så unga som åtta år.

Men från ansvariga politiker är det tyst. Man struntar i förorten och oss som bor här, man kommer bara hit när det har hänt något och man vill visa upp sig för medias kameror. Senast i Husby för några veckor sedan, när det hade skett ytterligare en dödskjutning. 

Finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) åkte in, gjorde några snabba intervjuer för att sedan snabbt dra iväg igen. Vi vanliga stockholmare som var där hann dock ställa en fråga till henne: vad gör ni åt det här? Att våra unga lockas in i kriminalitet? ”Vi har gjort vad vi kan göra” sa finansborgarrådet innan hon hoppade in i sin säkerhetsbil och åkte därifrån.
“Vi har gjort vad vi kan göra”. Låt det sjunka in.

Vi ser politikerna tävla i media om vem som kan framstå som hårdast mot våldet. Fler poliser, längre straff. Bura in dem. Det är väl ingen människa som inte håller med, kriminella ska sitta bakom lås och bom. Punkt. Men hur gör vi för att stoppa att det fylls på? Hur hindrar vi att unga pojkar dras in i kriminella miljöer? Hur skapar vi en framtid för våra unga pojkar där gängen inte lockar in dem? Det pratar nästan ingen om. Den typen av insatser hånas nästan av en del politiker.

Nyligen såg vi som exempel att finansborgarrådet hade någon kampanj på sociala medier där hon skrev att ”valet står mellan fler fritidsgårdar eller fler poliser.” Det är så urbota dumt. Om man styr Stockholms stad och tror att man måste välja mellan dessa två saker så borde man nog ha ett annat jobb.

Men tyvärr är vi inte förvånade. En stor snackis i vårt område den sista tiden har varit den artikel som publicerades i Aftonbladet nyligen. Artikeln avslöjar hur det gick till när dagens gäng växte fram. Och det är en historia värd att berätta. År 2012 varnade chefen för socialtjänsten i Rinkeby att ett gäng unga pojkar var på väg in i kriminalitet. De pojkarna han varnade för då, för åtta år sedan, har idag växt upp och är medlemmar i de gäng som skjuter.

Den budget som König Jerlmyr lade fram innebär att skolorna måste spara pengar.
*

Då undrar man förstås, hur kunde det bli såhär? Varför gjordes inget om man visste om vad som var på väg att ske? Den som var ansvarig då var socialborgarrådet. Hon hette Anna König Jerlmyr. Alltså samma person som nyss var hos oss och sade att staden ”har gjort vad de kan göra.”
Vad gjorde hon då när larmen om dess unga killar kom för åtta år sedan?

Svaret är i sig en stor skandal. När hon väl fick rapporten som beskrev läget, att saker var akut, resurser behövdes för hindra att unga drogs in i kriminalitet, så mörkade hon den. Hon förnekade att hon ens hade beställt den. Den diariefördes inte, utan rapporten städades helt enkelt undan. Han som skrev rapporten fick sparken, av den enkla anledningen att han berättade hur saker låg till.

Man struntade i alla varningssignaler och König Jerlmyr gjorde istället kraftiga nedskärningar på det förebyggande arbetet, precis det alla varnade för att man inte skulle göra. Idag har pojkarna växt upp och utgör de gäng som plågar våra gator.

Moderaternas kraftiga nedskärningar då, skapade dagens gäng.
Det fanns inte resurser att försöka få bort de här unga killarna från kriminalitet. Därför ser det ut som det gör idag. Och nu har man alltså mage om att skryta om att man inte tänker satsa en endaste krona på fritidsverksamheter för våra unga killar. Trots att man vet om hur det gick förra gången.

Ovanpå det har lärare och rektorer sagt till oss att de aldrig någonsin har sett så lite pengar läggas på skolan. Den budget som König Jerlmyr lade fram innebär att skolorna måste spara pengar. Trots att alla, även polisen, säger att skolan är en av de absolut viktigaste saker vi måste satsa på om vi ska hindra rekryteringen till gängen.

Exakt samma misstag som gjordes för åtta år sedan håller på att upprepas.
 Man struntar helt enkelt i oss som bor i Stockholms fattiga områden. Hon struntade i de unga pojkar som var på väg åt fel håll för åtta år sedan, och hon struntar i våra unga pojkar idag när hon lägger besparingar på skolan. Våldet kommer inte att upphöra så länge en sådan här politik förs. Och ansvaret vilar tungt på sittande politiker. Ni vet om vilka effekter er politik får, och ändå struntar ni i det. Det är direkt skamligt
 
Carolina Sinisalo, Akalla
Mamma till mördade Robin Sinisalo