Det är fler och fler som jobbar efter 65 år

Det är fler och fler som jobbar efter 65 år. Orsakerna är säkert många och själv har jag erfarenhet av detta. Jag var heltidspolitiker tills jag var lite drygt 68 år och har kvar några uppdrag. Nu räknas inte att syssla med politik utan att man är uppdragstagare och det beror på att det inte är en anställning som kan upphöra vid varje mandatperiod.

Jag fortsatte efter 65 år egentligen bara för en sak och att det var mycket roligt att få leda Umeå mot ett bättre och större Umeå. Jag har också haft tur att få vara frisk men längtar inte tillbaka ett dugg. Det är för mycket måsten förutom det roliga. Jag brukar ibland säga att efter 26 år så har nog ett av de åren gått åt till att justera protokoll, inte speciellt roligt eller sexigt.

Den här bloggen skrev jag efter att ha läst 2 artiklar i tidningen arbetet eller som jag brukar säga nya Lo tidningen. Den ena som jag lagt med på ett foto är en beskrivning och artikeln är skriven av Mårten Martis Nilsson där han beskriver att på 10 år har antalet som jobbar efter 65 år fördubblats och vad det kan bero på. Den andra handlar om en snickare som snart fyller 70 år.

Vi borde nog se över i kommunen om det inte borde vara fler som jobbar efter 67 som är i stort sett den gräns man satt upp. Lärare är en bristgrupp men det finns även på andra områden. Den pensionsålder som är satt upp sattes upp vid en helt annan tid och ett annat hälsotillstånd. Läs artikeln och kommentera gärna