Havsöringsfiske med Broman – ”Plötsligt så händer det”

Vi fiskar och fiskar.

Kastar och kastar.

Balanserar på de svallvågor som andra båtar levererar och blir mästare på vågen – så att säga.

Nära-nafs-upplevelserna är där, men ingen öring är riktigt på hugget.

Fiskehistorier utbyts och stundtals, så är munhuggandet igång – men så ska det vara när man har trevligt:)

Och så!

När klockan börjar närma sig 17, så säger en lugn röst bakifrån båten, "Nu har jag en"!

Jaha, är jag förvånad, eller är jag förvånad?!?
Nä, det brukar vara Jens som får dem!

Det var härligt med lite rulltjut och spöböj – ÄNTLIGEN!:O)

Det drillas hit och dit och fisken, är inte riktigt överrens om att den ska följa med, men den får jobba sig lite trött innan landning.

Johan greppar håven och är beredd.
Men fisken är inte redo, riktigt än…

Den simmar hit och den simmar dit och med den så följer såklart Jens och Johan:)
Det är tur man visste vad de höll på med, annars skulle man nog fundera om de var riktigt virriga!

Men till slut så låter den sig håvas, lite trött i fenorna…