När vi var på väg hem, efter påsklovsveckan i Jämtland, så hörde Alf, av sig och undrade om vi var sugna på ett KM i veckan.

Så klart vi var:)

Vi som trodde vi skulle få packa ihop vinterfiskeprylarna, när vi kom hem!

Utgångför KM:et blev vid Strömbäcks folkhögskola, så vi samlades där.

Efter lite sedvanligt trevligt prat, fix och pill med beten och prylar,så lastade vi på oss Skryllorna och tog borrar i hand och begav oss ut på isen.

Det blåste en hel del, men det är som för fiskare, som det är för hundägare; det finns inget dåligt väder – man bara ger ig ut, utan å tänka så mycket – vi är ju både och, så det är kanske därför vi är lite knäppa:)

Det blev som att vi samlade inför starten i samlad tropp, för att allt eftersom spridas med vinden i jakten på det allra bästaste hålet.

De första 30-40 minuterna fick jag inte en firre, kände några nafs, men krokade dem inte.
Men så gick jag lite bakom de andra och borrade ett hål, i närheten av några redan borrade och DÄR var de:)!
Fick upp fin storlek på både abborre och mört.
Så jag vandrade mellan två-tre hål och skrapade ihop en ansenlig mängd.

Jens och Denni gick ut till det område vi startade på och jag såg att de fick fisk därute också.
När det inte var så lång tid kvar, så var fingrarna så stelfrusna så man liksom fick säga till dem att greppa om sakerna, för känseln i dem var i stort sett obefintlig.
Jag såg att några gjorde lite åkarbrasor, för att få igång värmen – det var riktigt kalllt om fingrarna!

Så när sluttutet kom, så var det nästan skönt:)
Då packar man ihop, sätter skyddet på boren och å tog vi oss en rask promenad in till land, för vägning…