Onödansoro

Varför gör man det gång på gång. Oroar sig i onödan. När några sjukdomsdagar ställer till det i planeringen så man inte tror att man ska hinna jobbet klart innan deadline och man tror att alla intervjuer ska bli pannkaka. Och så åker man iväg en dag och träffar fantastiska människor, får ihop jättebra material till artiklar och helt plötsligt känner man att man är på banan igen och visst inte alls helt plötsligt har blivit helt värdelös på allting.

Ocvh det där blev inte världens mest fantastiska mening. Men kan man bli berömd på Ranelidska så kan man väl bli berömd på Halvdanssonska också.

Stjärnorna på slottet? 

Ja, varför inte.

En tankeställare till blev det i alla fall denna dag. Hur onödig oron är. I 98 procent av fallen inträffar aldrig det man oroar sig för. Så vilket slöseri det är.

Med liv.