Ungdomsmassakern
Vi dödar drömmar, sa Idoljurymedlemmen Anders Bagge häromdagen i en intervju i en av kvällstidningarna.Och då säger jag att den syndaren vaknade synnerligen sent.
Jag ser inte Idol speciellt ofta men har sett ett par avsnitt på slutet. Och jag kan förstå att Anders Bagge och hans jurypolare våndas när de dödar drömmarna för uppenbarligen mycket talangfulla ungdomar (och en del äldre) så här i slutaudition.
Men då gör Idoljuryn det på ett skonsamt (så skonsamt det nu går) sätt ändå.
Anders Bagge och de övriga i juryn verkar däremot inte ha minsta tanke på vad man gör i de tidiga uttagningarna. Då dödar man inte bara drömmar utan krossar säkerligen människor när de inte lika talangfulla ställer upp för audition.
Visst är det naivt att tro att man har en chans i Idol om man uppenbarligen helt saknar sångröst. Det krävs helt klart en jäkla massa talang för att bli en känd artist.
Men att fullkomligt krossa en människas dröm och säkerligen mosa självkänslan till oigenkännlighet genom att komma med sarkastiska kommentarer är helt enkelt fruktansvärt.
Men det blir ju bra teve. Och vi kan sitta i tevesoffan och gotta oss åt alla dem som gör bort sig i teve och skratta när de dessutom förnedras av juryn. Så kan vi hjälpa upp vår egen pissiga självkänsla genom att tänka att vi är i alla fall f-n så mycket bättre än den där.
Jag har uppenbarligen sett Idol själv några gånger. Men jag mår lika illa varje gång någon förnedras, oavsett storlek på talangen. Och jag hoppas att de som förödmjukats och trampats på en dag hittar sin verkliga talang.
För någonting finns det hos varje människa som den är riktigt bra på. Det kan ta tid att hitta den talangen, och en del kanske aldrig gör det, speciellt inte om man utatts för en så brutal och känslokall sågning.
Senaste kommentarerna