Längtan bort
Kallt som bara den i morse också. Gräsmattorna alldeles vita. Men jag möts fortfarande av gröna löv när jag tittar på skogspartiet utanför fönstret. Allt andas fortfarande liv även om det börjar gulna alltmer.
I blåsten för någon dag sedan föll löven som ett vattenfall. Och jag tänkte att när vintern kommer så dör allting. Men det gör ju inte det. Varje vår sker ett nytt mirakel och allt börjar spira och leva igen. Att all växtlighet faller av och dör bort är bara ett sätt att överleva vintern.
Andra flyttar. Tranor och svanar börjar samlas och drar söderut. De flyttar hem, sa jag.
Eller så är de hemma här, svarade Sofia.
Själv bävar jag som alltid inför vintern. Jag är inte så bra på kyla och mörker.
Kanske är man en flyttfågel själv?
Senaste kommentarerna