Slutet var nära

Av , , 4 kommentarer 1

 För att ha varit dagen för jordens undergång så var det en väldigt fin dag i lördags. Men man funderar ju hur Harold Camping tänker idag, han som så tvärsäkert spådde jordens undergång till i lördags och fick med sig massor med människor i den tron.

Han har ju haft fel två gånger förut också, 1994 och 1998.
Fast gubben verkar ha lärt sig det här med målsättning. Missar man ett mål så ger man inte upp utan sätter ett nytt datum.
Frågan är om han hinner flytta datum så många gånger till då han fyller 90 i juli.
Keep on rockin Harold! 

 

En hel vecka till skänks!

Av , , Bli först att kommentera 2

  

Hur många gånger har man inte önskat att man skulle kunna få några fler timmar. Den där jädrans tiden som aldrig tycks räcka till utan dygnets timmar är ständigt för få.
Jag fick nyss en hel vecka!
En hel vecka! 
Jag satt och bokade i almanackan och fick lite panik över att det bara var tre veckor kvar till deadline på en tidning. Med tanke på att jag hunnit göra så pass lite på den hittills och att jag har en halvtid som ska göras varje vecka plus en tidning till under samma var det inte alls bra.
Så jag hann boka upp en del och göra en del annat och fundera MYCKET på hur i helvete det här skulle gå när jag upptäckte att jag var en vecka fram i almanackan. Jag fick en hel vecka till!
Tack!
 

Benskydd åt en rackarunge

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Vi fick en sjuåring i morse. Lina har blivit så stor så man knappt fattar det. Så stor att hon hittar på rackartyg också.
I går när hon kom efter fotbollsträningen skämtade vi och sa att vi skulle lägga hennes benskydd i hennes säng.
Det där glömde jag ju lika snabbt.
Strax före elva gick jag och la mig. Trött som tusan drog jag en kudde över huvet. Och där var nånting hårt.
Benskydden.
Rackarunge. Och finast i världen.
 
 

Sen fick hon tillbaka dom i present. Ha ha

Bokotåligheter

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Bokprojektet har gått in i ännu en ny fas. Nu gås den igenom, stavfel rättas, en del skrivs om och kapitlen får rubriker.
Det blir en bok helt enkelt.
Nu vill jag bara få denna klar så att jag kan börja med nästa.

 

 

E-befriat

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Blev så jävla less på kemiska osten som skulle hålla sig en bit in på nästa år, alla E:n och alla tillsatser i halvfabrikaten så jag slog till och stekte köttbullar idag.
Kommer inte ens ihåg när JAG gjorde det sist.
Tycker själv inte att de blev nåt bra även om det tog sig efter några laddningar i stekpannan. Mer kryddor, mindre köttbullar som blev lättare att genomsteka och – njaaa, kanske.
Dottern och hennes kompis tyckte däremot de var perfekta.
        Får vi ta en till?

Historiska händelser

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Jag är definitivt ingen fanatisk hockeynörd men finländaren Mikael Granlunds fullständigt sanslösa mål mot Ryssland i går ger mig rysningar bara jag tänker på det.
Jag var bara tvungen att återberätta det i morse för hustrun. Tog en äggskärare till hjälp som mål och visade hur finnen kom bakom målet, flippade upp pucken på värsta innebandymanér snodde runt målet och vispade in pucken i axelhöjd på ryska målvakten.
Herregud, det måste vara ishockeyhistoriens snyggaste.
Och Sofias blick var helt tom.
        Det där var ungefär lika intressant som om jag skulle berättat att de har nya hängare på Lord (modebutiken i Robban).
Ibland är skillnaden i vad som intresserar oss människor ganska stor. Typ. 
Men jag ryser fortfarande åt målet.

 

Äckelost Eller?

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Skulle göra en macka till frukost i morse och ögonen föll på en ask med mjukost. Tittade misstänksamt på datumet på baksidan. Tjugotredje mars! Yaaaacch. Kände nästan hur det kröp under fingrarna på mig innan jag såg året.
2012.
VAD FAN ÄR DET I EN MJUKOST SOM HÅLLER SIG I ETT HELT JÄVLA ÅR?
Jag vill absolut inte veta svaret. För jag bredde den på mackan.
Jag lär nog kunna blogga i 100 år till så konserverad som jag är.

 

 

Där fick ni!

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Ha! Jag har fått revansch! Jag är en MAN trots allt!
Var och klippte mig i veckan och tjejen som klippte mig kom i samtal med en annan av de anställda som skulle iväg och tatuera sig. Och hon som skulle iväg på tatuering gruvade sig. Det skulle göra ont.
Lite senare frågade min frisörtjej om hon skulle ta ögonbrynen också.
        Ja gör det för plocka dom går fan inte. Det gör så jäkla ont. Det är värre än att tatuera sig, Jag har aldrig gjort det men jag är helt övertygad om att det är värre att plocka ögonbrynen.
Och tack Gud och Universum och alltihop på en gång. Hon höll med! Det var till och med så jävligt att hon brukade använda bedövningssalva. Men nu hade hon gett upp.
Yes!. En ung snygg tjej som höll med om att det gör skitont att plocka ögonbryn. Så hemskt att hon till och med lagt ner.
Helt plötsligt insåg jag att jag inte alls var något klemigt litet pyre som en del försökt framhålla. Utan att jag utsatt mig för stora prövningar. Och till och med klarat dom! Jag har säkert ryckt ut minst tolv hårstrån sammanlagt genom åren. Och grova var dom!
Och nu med all den manliga stolthet och styrka jag fått tillbaka funderar jag till och med om man inte skulle ta och rycka ut ett av buffelhåren.
Och det finns ju bedövningssalva…