Hej och hå, fritt fall igen

 

Vad fan är det dags igen? Knappt har vi hunnit ur förra lågkonjunkturen innan nästa står för dörren. Men sanningen är kanske att vi aldrig riktigt kom ur den. Och att det sanslösa sätt som många av världens länder byggt sin ekonomi på med att bara öka sina skuldberg förr eller senare måste komma till antingen en krasch eller en smärtsam sanering. Men nog känns systemet otroligt sårbart när så mycket bygger på mänsklig psykologi istället får hårda fakta och saker som går att ta på. The butterly effect, fjärilseffekten, där en fjäril som viftar med vingarna i afrika kan påverka vädersystemen så att det till slut leder till en orkan i USA får liksom en ny innebörd.
En aktiemäklare på börsen i Japan nyser, kollegan befarar en ny Sars-epidemi och säljer ut allt han har för att leva loppan de sista dagarna i livet. Sekunden senare har reaktionen via all världens datorer spritt sig, börserna rasar – för att börserna rasar – bankerna blir oroliga för att börserna rasar och att världsekonomin verkar vara i gungning och slutar låna ut pengar, företagen kan inte investera och kickar anställda, Svensson och Smith och Yakamochi slutar handla för att företagen kickar anställda och att börserna rasar så företagen som inte längre får sälja kickar fler anställda, världens journalister tappar alla knappar på tangentbordet utom Caps Lock och
K R I S, allt bromsar in och börserna rasar allt mer.
        Allergisk, snörvlar japanaktiemäklaren till slut fram.
Men då är det redan för sent.