Tack alla!

Av , , 1 kommentar 7

 

Ett oändligt stort och varmt TACK! till alla ni fantastiska människor som följt min blogg under året som gått.
Jag är oändligt glad för att ni finns där, läser och ibland reagerar.
Ibland har det känts som om alla inlägg bara hamnat i ett svart hål. Ingen bryr sig i alla fall. Men så kommer en liten kommentar som påminner en om att folk faktiskt läser. Så att man till slut börjar förstå att det jag skriver åtminstone ibland gör skillnad.
Så alldeles oavsett vem du är, gammal eller ung, kvinna eller man, alldeles oavsett om du någonsin lämnat en kommentar eller någonsin tänker göra det, alldeles oavsett, TACK.
 
För alla er som vill fortsätta läsa så kommer jag att fortsätta skriva.
 
Och om jag skulle kunna skicka med er en enda sak in i 2012 så vore det det här:
 
Kom ihåg att den allra allra viktigaste personen i ditt liv är DU!
 
 

Brevet till mig själv

Av , , 1 kommentar 3

 

Öppnade det i morse. Brevet jag skrev till mig själv på nyårsdagen 2011. Satt mig ner i läsfåtöljen sprättade upp kuvertet med en kniv. Jag som alltid brukar riva upp kuverten.
Hur blev det då? Lever jag det liv jag trodde på när jag skrev det.
Inte riktigt. Jag märker att jag siktade väldigt högt så vi har inte nått ända fram. Men i alla fall en bra bit på väg.
Är jag besviken då? Magin i att skriva ner sina mål funkade inte. Nej, jag är inte besviken. Det som står där känns så skönt att läsa för det är mål och drömmar som ligger så nära hjärtat.
Och vi har kommit mycket närmare de målen under året som gått.
Men framförallt så är jag väldigt nöjd med året som gått. Det är mitt bästa år någonsin. Jag har vågat ta stora skrämmande beslut. Saker faller på plats eftersom. Men det viktigaste av allt är att jag, för att använda en otroligt sliten klyscha, hittat mig själv så mycket mer. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag kan och är bra på och jag vågar gå den vägen.
Så slutorden i brevet känns otroligt sköna att kunna ta till sig. Så blev det verkligen.
”Livet har fortsatt att rocka och du är jättenöjd med dig själv.”
 
Nu rockar vi oss snart in i 2012. Det ska också bli mitt bästa år någonsin.
 
 
 

Nyårsklapp

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Känner mig som ett barn dagen före julafton som knappt kan bärga sig inför morgonen då Julstrumpan kanske är fylld.
Jag har ett brev jag skrev till mig själv för ett år sen med saker jag ville skulle ha hänt under året. Och det känns skitpirrigt att få öppna det.
Mycket har hänt och det här har varit mitt bästa år någonsin. På så många plan. Och jag tror jag minns en del av det jag faktiskt skrev, som jag aldrig trodde skulle hända men som har gjort det.
Morgondagen blir en spännande dag.
 
 

Frusna postlådslösningar

Av , , 2 kommentarer 5

 

Postlådan hade ”frysse ihop” i morse igen. Hade tänkt ta ut värmepistolen och tina upp den så jag skulle komma åt dagens skörd av korrespondens. Men det var så jäkla kallt ute så jag bar helt enkelt in den rätt unga plåtburken och ställde den i badrummet. Där får den stå och tina.
–        Men vad gör du? sa Sofia när jag passerade med postlådan i hallen.
Löser ett problem. Typ.

Jag abdikerar gånger två

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Jag abdikerar. Till och med två gånger. Jag backar helt enkelt från två av mina tvärsäkra uttalanden jag gjort nyligen.
 
Den ena gäller nyårslöften där jag sa att det var i princip ingenting värt att lova nånting en gång per år. Men det är oherrans mycket bättre att göra det en gång än inte alls. Och det bästa kanske är att om man gett nyårslöftet och sen märker den tredje januari att det sket sig – lova igen då! Nyår kan man ha hur många gånger som helst under året!
 
Det andra gäller att man inte blir lycklig av materiella ting. Det gällde ända till idag då vi hämtade ut nya bilen. Faaan vad fin den är.
 
Och för att på ett ojournalistiskt manér förstöra dramaturgin i hela det här så berättar jag även resten av det jag tänker och då blir inte längre historien svart eller vit och inte lika utstickande. Men sannare:
 
Naturligtvis blir man inte lycklig av materiella ting. Kärlek och relationer är fortfarande det absolut viktigaste i mitt liv.
 
Men det var jäkligt roligt att köpa en ny bil!  
 
 

Home sweet home

Av , , 1 kommentar 2

Hemma igen efter en nästas surrealistísk jul i plusgrader och ingen snö. Såg snarare ut som det skulle varit vår i Stockholmstrakten med gröna gräsmattor. Men inte mig emot.

Hemfärden blev av det tyngre slaget med orangeflaggade resväskor fyllda med allehanda prylar. Inga köpstopp här inte. Annars har julen varit jättefin med mycket umgående.

Nu laddar vi för nyår.

Och jo förresten. I morron hämtar vi nya bilen.

 

 

Jag lovar!

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Snart nyår. Och det är nu det ska ske. Nu ska kilona bort, musklerna fram, pengarna tjänas, huset städas och hållas rent, bilen ska skina. Aldrig mer ska vi köra för fort, äta dåligt eller försumma familjen.
Det är tid för nyårslöften.
Men titta på baksidan av de fagra löftena. Nästan alla har ett bäst före datum. Det brukar sällan ligga längre bort än två till tre veckor in i januari.
Jag kommer inte att ge några nyårslöften i år. Men det betyder inte på något sätt att jag inte strävar efter ett (ännu) bättre liv. Bara att jag gör det på ett annat sätt.
Det är absolut inget fel på ambitionen i ett nyårslöfte. Att vi längtar efter något bättre. Men att bygga en förväntan på ett löfte som ges en gång per år säger sig ganska självt att det har stora förutsättningar att misslyckas. Och sen då. När vi liksom satt allt på ett kort och misslyckats så är uppförsbacken gigantisk innan vi orkar lova oss själva och våra närmaste något igen.
Oftast blir det till nästa nyår.
Om vi istället tar det i mindre steg, sätter mål som vi faktiskt är beredda att genomföra och tar tag i dem igen, och igen, och igen om vi inte lyckas första gången – så kanske till exempel träningen till slut blivit en vana. 
Men nyårslöften, ofta högtidligt uttalade under alkoholens inverkan, gör oss oftast bara besvikna.  
 

Mysjul

Av , , Bli först att kommentera 1

Julen inleddes med regn i Stockholmstrakten så all snö tinade bort. Och fortsatte med blåsjul i natt så jag trodde huset skulle flyga iväg. Idag har det varit nio grader varmt, gröna gräsmattor och känts verkligen långt ifrån den 26 december. Och jo, jag föredrar verkligen det här framför snön. Det här tycker jag är riktigt mysigt. Och på nåt sätt känns det som man förkortat vintern nu när vi ska hem till snön på onsdag. Nu är vi ju snart inne i januari och det känns som vintern knappt börjat.

Morgontimma råder

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Tyst det är i huset. Och endast skribenten är vaken. Till och med barnen sover då det blev riktigt sent även för dem. Men julaftonen var så bra som en julafton ska vara. Med frid och gemenskap, barn som leker, intressanta vuxna diskussioner.
Så otroligt tacksam jag är att få uppleva en sån här jul.
Alla får inte det. 
Presentation

Sysselsättning: Coach, journalist

Ålder: Född -60. 1900 Alltså

Bor: Robertsfors

Familj: Fru och tre barn

Utbildning: Ständigt pågående

Dröm: Rik, frisk och lycklig

Intressen: Personlig utveckling, fiske, författande och människor!

Senast sedda film: Har ju sett flera stycken filmer till slut utan att somna på slutet! Senaste Polisskolan 3

Bok på hyllan just nu: Bemästra din inre röst, Blair Singer, Born to run, Christopher McDougal, Valkyriorna, Paulo Coelho

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se