Brevet till mig själv
Öppnade det i morse. Brevet jag skrev till mig själv på nyårsdagen 2011. Satt mig ner i läsfåtöljen sprättade upp kuvertet med en kniv. Jag som alltid brukar riva upp kuverten.
Hur blev det då? Lever jag det liv jag trodde på när jag skrev det.
Inte riktigt. Jag märker att jag siktade väldigt högt så vi har inte nått ända fram. Men i alla fall en bra bit på väg.
Är jag besviken då? Magin i att skriva ner sina mål funkade inte. Nej, jag är inte besviken. Det som står där känns så skönt att läsa för det är mål och drömmar som ligger så nära hjärtat.
Och vi har kommit mycket närmare de målen under året som gått.
Men framförallt så är jag väldigt nöjd med året som gått. Det är mitt bästa år någonsin. Jag har vågat ta stora skrämmande beslut. Saker faller på plats eftersom. Men det viktigaste av allt är att jag, för att använda en otroligt sliten klyscha, hittat mig själv så mycket mer. Jag vet vad jag vill, jag vet vad jag kan och är bra på och jag vågar gå den vägen.
Så slutorden i brevet känns otroligt sköna att kunna ta till sig. Så blev det verkligen.
”Livet har fortsatt att rocka och du är jättenöjd med dig själv.”
Nu rockar vi oss snart in i 2012. Det ska också bli mitt bästa år någonsin.
Senaste kommentarerna