Inte nu igen väl…

Idag är det en sån dag. Känns som det är en miljard saker jag måste göra och att alla måste göras NU annars kommer jorden att gå under eller åtminstone ett hemskt öde att drabba mig.

Försöker strukturera upp och se vad jag faktiskt måste göra just nu och inser att det kanske inte är en miljard saker och att det mesta är inte alldeles jätteakut och att om jag bara tar tag i det eftersom så ska jag hinna bara bra.

Men orosklumpen vill ändå inte ge sig. Fast jag vet att om 2-3 månader när jag tittar tillbaka så har jag fixat allt och står där IGEN och funderar varför i hela världen jag ska hålla på att oroa mig helt i onödan för.

Man blir ju som lite less på sig själv ibland. Ska jag verkligen måsta köra den här svängen en gång till?