Det finns mycket jag vill åstadkomma i livet och jag brukar tänka mig till ivets slut och fundera på vad jag skulle ångra då. (Inte för att jag har några som helst planer på att lämna jordelivet på mycket länge än) Vilka saker jag vet att jag egentligen kunnat göra som jag kanske inte gjort. Vad jag kunnat åstadkomma som inte blivit av.

Men så påminns man ibland om saker som faktiskt tydligen har hänt. Människor man påverkat. Saker som blivit som man vill att de ska bli.

Att bli omnämnd så här i en blogg är definitivt något som gör livet än mer värt att leva redan nu.

Han har blivit högteknologisk, Gud. Mitt modem pajade för några dar sen så jag har kört med mobilt bredband som varit skitsegt. Jag hade felanmält men räknat med att det skulle ta ett par veckor att få nya modemet.

För 45 minuter sen satt jag vifd köksbordet med bärbara datorn och ojade mig över mitt sega Internet. Jag har ju ett jobb att sköta.

Gud, ge mig ett snabbare Inrenet, kved jag.

Fem minuter senare kom ett SMS: 

Du har en försändelse från Glocalnet finns att hänmta på Ica…

Klart att Gud hör bön. Och att han hänger med i teknikutvecklingen.

Så nu surfar jag snabbare igen. Hi hi.

Påpekade att barnen hade dåligt om vantar för hustrun i morse. Ett par av fingervarnatran har varenda fingertopp trasig, sa jag vilket renderade i ett visst förhör av barnen.

Är det Lina som bitit sönder dom? 

– Nej,

Är det Alvin? 

– Nej, jag har inte bitit sönder dom! Jag har växt igenom dom!

Dottern är less på att behöva ta en stol för att få ner dusch-handtaget till sin egen nivå.