Magdalena Andersson, landshövding

Fisketurismen ger jobb!

Under veckan har Länsstyrelsen arrangerat en konferens om Levande laxälvar. Den har handlat om restaurering av vattenmiljöer och klok förvaltning av fisk i våra vattendrag.

Själv minns jag väldigt väl hur man i min barndom flottade timmer på Klarälven i Värmland. Det var inget som sågs som negativt på något sätt. Möjligtvis farligt för människan. Men inte för miljön.

Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.

Från Länsstyrelsens sida har vi länge arbetat med att stärka fiskbestånden i länets laxälvar. Det görs genom att återställa och underlätta för fisken att vandra uppströms, leka och sedan återvända.

Arbetet har gett mycket goda resultat, våra laxälvar visar en positiv utveckling med ökande antal uppvandrande laxar. Ett exempel: I Vindelälven var det ungefär 15 000 lekvandrande laxar under 2013, en stor skillnad mot de sämsta åren i början av 1990-talet – då man bara räknade ca 500 lekvandrande laxar.

Rekreation, friskvård och fisketurism

Något vi också diskuterat är möjligheter till utveckling med hjälp av fisketurism. Västerbotten är ett län där fiske är viktigt och omfattande. Visste ni att Västerbotten är det län som har flest älvar med naturliga bestånd av lax? Totalt finns 150 mil laxälv här i länet.

Vårt län är också rikt på andra fisk och fiskemöjligheter. Här finns 17 000 sjöar med storlek över 1 hektar. Dessutom kan vi erbjuda ett fantastiskt fjällfiske i Västerbottensfjällen med 40 000 sportfiskedagar i statens vatten varje år.

Och ja. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst med tanke på att det är närmare 1,6 miljoner svenskar som ägnar sig åt fritidsfiske varje år.

Enligt en undersökning som SCB gjort lägger fritidsfiskare över fem miljarder kronor på sin hobby. Årligen.  Nästan hälften, dvs. 2,3 miljarder läggs på kostnader för förbrukningsmaterial, alltså sådant som redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi.  Det är betydande summor. Pengar som skapar jobb, inte minst för besöksnäringen.

Och visst skulle mycket mer av dessa besök (och intäkter) kunna hamna i vårt län!

HM Konungen i vatten 2

8 kommentarer

  1. MP

    Det är väl bara att räkna inkomsterna på fiskekorten och sen räkna ut skattebetalarnas kostnad på restaureringar mm så lägger nog skattebetalarna ner fisketurismen rätt fort.

  2. Marcus Jonsson

    Det här inlägget går väl lite stick i stäv med den godkända torvbrytningen, i anslutning till ett av vårt läns mest värdefulla vattendrag…

  3. Michael Jonsson

    Hej Magdalena.
    Roligt och glädjande att du talar dig varm kring från om fiske som en inkomstkälla för engagerade turistföretagare i länet.
    Jag håller med om att Västerbottens länsstyrelse gör stora insatser för att möjliggöra en hållbar framtid för länets fisk (och fiskare)
    Jag citerar från ditt inlägg –
    ”Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.”
    Detta är insatser som brukar kallas för biotopvårdsåtgärder – man gör ett förbättrande ingrepp till gagn för vattnets hela ekosystem, där öring och lax brukar få epitetet nyckelart som symbol för den förhöjda livskvaliteten som dessa åtgärder ger.

    Men, är man engagerad i länets miljöfrågor så vet man att du även motarbetar möjligheterna till ett ekologiskt hållbart fiske.
    Jag är en av de bybor som riskerar att få delar av min mark förstörd, en av de som riskerar att få min skog förstörd av brand, en av de som helt enkelt kan få mina boendemöjligheter kraftigt försämrade.
    Varför?
    Jo, för att jag bor i Vitvattnet/Bjurholm.

    Nu vet du vad jag åsyftar, eller hur?
    För er andra så kan jag berätta att Magdalena till 100% stödjer ett finskt företags (Neova) önskan om att börja gräva efter torv i vår by.
    Detta trots att en del av hushållen i byn är så nära som 200 meter från den tänkta täkten, trots att vårt dricksvatten med alla säkerhet kommer att försvinna, trots att räddningstjänsten inte kan garantera resurser till det släckningsarbete som kommer (torvtäkter brinner alltid), trots att vi lämnat in en oberoende experts fågelinventering, som visar på minst 13 rödlistade fågelarter på de berörda myrarna.

    Listan kan göras mycket längre på varför denna torvtäkt är ett rent vansinne.

    Men, för att återgå till ditt blogginlägg – du får skryta hur mycket du vill om det fina arbete länsstyrelsen gör när du samtidigt stödjer Neovas ansökan med näbbar och klor. En torvtäkt kommer med alla sannolikhet (nationell erfarenhet) att släppa ut enorma mängder miljögifter och sediment som kommer att döda bottenfaunan nedströms täkten (halva Armsjöbäcken och stora delar av Hörnån.
    Det finns inte en enda som tror på täkten, förutom du, ansvarig handläggare och självklart Neova.
    Att då tro på ett framtida fiskeparadis i Hörnån är en utopi.

    Ta dig gärna lite tid, slå på en kanna kaffe och läs lite i min blogg – kategori Torv – för att se sanningen om torven och dess direkta miljö och klimathot.

    Har du frågor så är du välkommen att höra av dig

    Michael Jonsson

    • Magdalena Andersson (inläggsförfattare)

      Michael och övriga:
      Det är en av länsstyrelsens uppgifter att besluta i prövningar gällande torvtäkter. När vi gör det utgår vi inte från ”eget tyckande” eller för att vi vill gynna något enskilt företag, utan vi utgår från gällande lagstiftning och från den praxis som finns från den instans som hanterar överprövningarna av besluten, i detta fall är det regeringen.
      Regeringen har i flera andra fall om torvbrytning ansett att 200-300 meter till närmaste bostad inte är tillräckligt nära för att utgöra skäl för att avslå en torvtäkt. Det måste vi förhålla oss till och rätta oss efter.

      Om det inte finns tillräckliga skäl för ett avslag (som lagstiftning och praxis visar) är det länsstyrelsens viktigaste roll att ställa tillräckliga villkor för att minimera påverkan av den beviljade verksamheten.
      Länsstyrelsen har därför i beslutet ställt villkor om utredningar och mer omfattande provtagningar än vad som är brukligt eftersom de vattendrag som ligger nedströms är särskilt värdefulla.
      Det är därefter upp till bolaget att efterleva de villkor som finns och göra en avvägning om torvbrytning på den aktuella platsen är ekonomisk med tanke på de ökade kostnaderna för utredningar och provtagningar.

      Vill man ändra regelverket så kan inte vi från Länsstyrelsens sida göra det, det krävs i så fall ny lagstiftning och är en politisk fråga.

  4. Pingback: Svar till västerbottens landshövding | Naturstacken's Blog

  5. Pingback: Svar till landshövdingen. | Naturstacken-VK

  6. Bror Högbom

    Det största miljöhotet för Östersjön är vattenkraftens dammbyggnader inom vattenkraft..och då menar jag själva dammbyggnaden. En fiskväg kan man bygga för att rädda laxen men det hjälper inte. själva dammbyggnaden orsakar svält och näringsfattiga vatten eftersom dammbyggnader i våra älvar skapar kiselbrist i havet. Läs artikeln så förstår du kanske bättre. Bästa hälsningar Bror Högbom.
    https://savethebaltic.wordpress.com/2015/05/14/riv-stora-vattenkraftverk-runt-ostersjon/

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.