Linnéa Olsén, Obbola

Åldersnojja, bekymmersrynka eller bara gammal hederlig kris?!

Av , , 10 kommentarer 3

I dag känner jag mig GAMMAL!!!

Inte en dag yngre än 75 år om jag skall vara exakt. Kan det vara därför som jag i ett hysteriskt försök att bevara min (forna) ungdom klippte lugg alldeles nyss?

Ja, mest troligast så är det därför. På ett ganska patetiskt sätt så tror jag att det får mig att se några futtiga år yngre ut än vad jag egentligen är. Detta är ganska korkat av mig egentligen, jag gör samma sak varje år, klipper av mig luggen och sekunden som jag satt saxen i luggen så får jag ångest av kollosala mått. Snett och vint är det dessutom…

Jag förstår inte varför jag gör detta mot mig själv, år efter år efter år. Jag är ju rätt nöjd med att vara mig själv och trivs med de år som gud har gett mig. Men… jag är välan bombarderad av all propagande som resten av den kvinnliga befolkningen. Om man är något eller någon så är man ung, snygg och smal!!!

Jag är någon fastän jag varken är något av dessa ovanstående sakerna, tänk om jag bara kunde lära mig att jag är det alla 365 dagar/år och inte bara 364 som jag verkar tro!!!

Nja… nu får mina kollegor i alla fall något att skratta åt på jobbet i morgon! Det är OK, jag bjuder på det.

Linnéa with her bang…

*bang= Lugg!

Janis Joplin!

Av , , 4 kommentarer 5

Ensam hemma med barnen. maken är på "buisness" resa. Småpojkarna ser på bompa, storkillarna har egna liv. Detta betyder att jag har full tillgång till Spotifyed!

Jag gör en "softar" lista med bara bra låtar, Janis Joplin, Michael Wiehe, Dolly Parton, Johnny Cash osv… Sippar på ett glas vin och känner att; Ja, Life is GOOD!!

Kram!

Stressiga dagar!

Av , , 1 kommentar 3

ger mig en oerhörd huvudvärk, lägg dessutom till lite omöjliga* uppgifter, bråkiga barn, hungriga barn och två fotbollsträningar mitt i middagstid.

Ja, då slår ni huvudet på spiken.

I kväll tänker jag ta en liten tur på Maxi, själv. Lämna maken med barnen och bara strosa runt i min egen ensamhet. Skönt!

 

Kram på er, vänner, kollegor, släktingar, kända och o(ö)kända.

* Inte omöjliga egentligen, bara oerhört tidskrävande och som det känns… oändliga!

Lunchfunderingar…

Av , , 6 kommentarer 5

Att vara pojkmamma medför en viss tolerans gentemot vissa kroppsliga åkommor. Det spelar ingen roll hur mycket jag än säger att det är äckligt, att man inte gör så och att OM man skall göra sånt överhuvudtaget, så gör man sånt i sin ensamhet, på rummet. Jag talar dock för döva öron.

Hemma hos oss har pojkarna satt i system att försöka överträffa varandra när det kommer till rapning.
 
Vem kan rapa högst, längst och framförallt…mäktigast.
Än så länge leder Noah, 11-åringen. Inte ens 14-åringen fixar hans läten.
Affe, 4 åringen fick tillsägelser på förskolan för att han rapade så mycket. Men förstår personalen inte… han ligger ju i träning inför RAP-OS som utspelas varje vecka i vårt obbolianska hem.
Affe har utvecklat ett relativt bra argument för sina rapar, han hävdar att dom försvinner ut i havet och att dom mår bra av det.
Ingen märker mina rapar mamma, dom försvinner ju i havet.
Ja… vad kan man säga, pojken är kreativ i alla fall.
 
Jag delar dock inte tjusningen med rapar på samma sätt som pojkarna gör och var helt övertygad om att mina pojkar är dom enda i hela världen som är så äckliga. I alla fall så trodde jag det ända tills igår när jag fick höra att min lillkusin är stolt ägare av en trofé för högsta rapen!
Ja, nu känner jag mig ialla fall inte så ensam längre. Det finns fler pojkmammor därute som lider på samma sätt som jag gör.
 
Skall jag nu vara glad för någonting när det kommer till dessa extraordinära kroppsförmågor, så tävlar de ialla fall INTE i fisar! Då hade vi nog inte kunnat bo kvar bland civiliserat folk.
 
 

Funderingar så här en måndag eftermiddag!!

Av , , 2 kommentarer 3

Varför kan en del inte bara försöka förstå och uppskatta det faktumet att människor är olika?

Bara för att jag tycker och tänker på ett sätt, betyder det då att mitt sätt att tänka är det enda rätta?
Om alla tyckte och tänkte lika, vad för slags värld skulle det vara då? En värld utan nyanser, utan diskussioner och utan personlighet. Hela grejjen med att vara människa är ju den att vi de facto ÄR olika. Vi tycker inte likadant, vi ser inte likadana ut, vi har inte på oss likadana kläder och vi säger absolut inte samma saker.
 
Det är ju det som särskiljer oss från djuren, vår fria vilja och fria tanke samt vår förmåga att utifrån dessa premisser använda vårt liv till olika spännande saker.
En del människor tar en del korkade beslut, men… är det mitt jobb att sitta och döma dem? Mänsklighetens mångfald är det som gör oss till den oerhört komplexa och unika varelse som vi är. Och det är klart, i denna oerhörda mångfald så vore det konstigt ifall det inte skulle finnas personer som inte uppskattar variation. Jag är inte en av dessa människor dock. Eller, jag försöker att inte vara en sån person. Ingen är perfekt.
 
Så, nu fick jag säga det! Skönt.
 
På återseende!
 

I dag hade jag skrivit…

Av , , Bli först att kommentera 4

…ett superroligt inlägg om min familj. Inte då den som jag lever med. Utan om mina föräldrar och mina syskon. Vid närmare eftertanke så kanske de inte skulle uppskatta att jag fläker ut dem offentligt. Så jag lät bli att publicera det!

Istället så skall jag skryta om mina ljuvliga ungar som idag började skolan! Fina, fina pojkar. 2:an, 5:an och storkillen son börjar 9:an! Det är med tårar som jag inser att nästa år, nästa år så har jag inga dagisbarn längre!

Vi fick faktiskt ett diplom av förskolepersonalen när vi hade varit på samma förskola i 10 år…oavbrutet! (nja, ett kort avbrott på ett år, men det räknas inte då vi var på förskolan och hälsade på rätt ofta ändå).

Vilket konstigt inlägg detta blev… Nu kastar jag mig i sängen och längtar tills mina nya böcker kommer!

Kram och godnatt!

I morgon börjar allvaret igen!

Av , , 2 kommentarer 8

Skolan här i Obbola har upprop 18:00. Som förälder till barn i klass 2 och klass 5 så ligger det på vårat ansvar att baka tårtor för att mätta alla hungriga elever och föräldrar. Det är en mysig tradition tycker jag.

Just nu håller andra veckan på jobbet att slita ut mig totalt. Semestertider kan aldrig vara nyttiga för människan. Man blir ju totalt förslappad. Sen när arbetet börjar igen så blir man överhopad med allt jobb på en gång. Ingen smekmånad där inte. Skönt på ett sätt, men helt galet när kroppen ställt in sig på lågvarv.

Det låter som om jag gnäller, men ni skall veta att jag faktiskt trivs med mina lådor och pärmar;-) Ibland så känns det som om det är mina lådor och mina pärmar. När det kommer någon och vill titta i dem så förväntar jag mig nästan att de skall be mig om lov först:

Snälla tant arkivarie, får vi titta i dina lådor?

-Schhh, skulle jag säga då och titta på dem strängt över kanten på mina glasögon.

Vad skall ni med dem till?? Visst är ni försiktiga och för guds skull, lägg tillbaka dem exakt där ni fann dem! Detta då sagt med en gnällig tantröst!

Ha, ha!! Ja,  tänk om jag skulle börja bete mig på detta sättet på mitt arbete? Kanske inte så populärt va?

Nu skall jag lägga mig i sängen och läsa ytterligare en urkass bok (shhh, säg ingenting till Pär, men jag har beställt nya böcker med Adlibris, de kommer säkert på fredag eller på måndag). Så… 

Godnatt kära vänner, släktingar, kollegor, kända & o(ö)kända 

Besvikelsen är total!!

Av , , 4 kommentarer 5

I går kväll så skulle då jag se på Ghost Whisperer. Som ett perfekt avslut på en lång dag så skulle jag äntligen få slappna av innan John Blund visiterade mig.

Jag trycker på rätt kanal, men av någon outgrundlig anledning så poppar det bara upp sport i min tv-ruta?

Jag blir sååå less!!!

Varje gång det är någon sport event så tas alla bra program bort. Jag vill INTE se sport, jag hatar sport (om det inte är mina barn som utövar den förståss). Är det verkligen intressant att sitta och se på vuxna män eller kvinnor tävla i inbördes beundran över vem som springer snabbast? Eller vem som kan sparka bollen längst, hårdast, fortast?

Herregud,  sätt all skitsport på en och samma kanal så slipper vi som inte vill se skiten.

Nu… jobb!!!

Min filmstjärnekarriär

Av , , Bli först att kommentera 5

närmar sig med stormsteg, eller är det bara jag som förstår det?

Jag väntar och väntar men ännu har ingen agent dykt upp? Orsaken kan iofs vara på grund av att jag ännu inte synts i tv. Avsnittet som jag skall vara med i ploppar inte upp förrns till hösten. Ja, det ärklart att det är därför som superagenterna ännu inte ringt, de vill hålla mig lite på halster.

Ni utvalda VK-läsare skall i alla fall få ett litet smakprov på min oerhört vackra nuna iklädd läckra glasögon och en schysst hatt (som iofs inte syns så oerhört mycket på bilden).

 

Nå? Vad tycker ni? Visst gör jag mig vacker som 50-tals tant?

Jaha, vad händer här hemma då? ingenting speciellt faktiskt. Jag har börjat arbeta igen och det mina vänner är en lisa för själen. Faktiskt!  Vi renoverar på, som vanligt.
Just nu så fixar vi hyllor till vårt platsbyggda skafferi och finurlar lite på vad jag skall köpa för hyllpapper till!

Kram, vänner, släktingar, kollegor, kända & o(ö)kända

 

Torsdagsångest!

Av , , 5 kommentarer 3

 

När jag blir president, då skall jag bestämma om en ny lag som skall heta hjälpamammalagen.

Vad innebär då denna lag?
Jo, att tre dagar i veckan så kommer det någon och städar, plockar, tvättar, diskar osv hemma hos alla stackars mammor som av någon outgrundlig anledning inte kan/vill göra det själv. Avgiftsfritt!!!
Som hemma hos oss, om inte jag börjar städningen, då händer det ingenting. Huset står och förfaller. Tvätten samlas i drivor i källartrappen och köket…ja, vi skall inte ens prata om köket. Maken och barnen står som handfallna tills jag säger… nej, nu sätter vi igång!
 
När jag var mindre så var läget ungefär samma som nu, med den skillnaden att då behövde jag inte städa. Väntade jag tillräckligt länge så fick mamma ett hysteriskt utbrott och gick igenom mitt rum som en tornado, plockade, kastade för att slutligen dammsuga och skura rummet. Helt perfekt egentligen.
 
Om inte min mamma fick ett hysteriskt utbrott så fick min bästa kompis fröken Moberg ett hysteriskt utbrott, eller. Hon fick väl inte det egentligen. Hon lirkade med mig som om jag vore 5 år och sa:
Men du Linnéa, skall vi inte städa ditt rum?? Ja, det kan vi väl göra? Vi kan möblera om och så där…
-Ok, sa jag och medans hon storstädade mitt rum så satt jag på min säng och tittade på när hon med svettig näsa och rödblommiga kinder fick ordning i mitt kaotiska rum.
Det är väl klart att jag städade mitt rum ibland, när andan föll på. Men helst så ville jag bara ligga på min säng och läsa böcker i mängder. Det var och är fortfarande betydligt roligare än att städa.
 
Åter till nuet, nuförtiden så hatar jag fortfarande att städa, jag prioriterar fortfarande andra saker som mina barn, läsa, umgås med mina vänner och andra mycket roligare saker. Skillnaden nu, är att jag vet att jag MÅSTE städa! Oket ligger över mina axlar som en blytyngd och helt ärligt så undrar jag hur alla perfekta människor gör?! Hur orkar dom med att alltid hålla hemmet skinande rent, aldrig ha drivor med tvätt liggandes i tvättstugan. Jobba heltid och ha en hel drös med ungar? Hur gör dom?
 
Är det så att dom egentligen aldrig är hemma? Äter dom ute på restaurang för att inte skita ned i köket? Barnen får bara vara inomhus precis vid sänggåendet just för att minimera städningen på deras rum. Tvättning hemma?? Big No, no! Dom kanske lämnar in tvätten för att slippa ha skiten hemma? Dom kanske har hemhjälp som kommer två, tre gånger i veckan?
Eller så har de bara gett sig fasiken på att de skall ha det så där fint hemma för att få oss som inte hinner med städningen att känna oss mindervärdiga?
Nej, jag tror att deras hus egentligen bara är för syns skull, de använder aldrig huset/lägenheten, de sitter där inne som pappersdockor, rör sig inte,äter inte, skiter absolut inte på toaletten för då måste ju den städas!
 
Varför i hela fridens namn kom jag på detta just nu?
Jo, det är TORSDAG!!! I dag skall familjen Olsén ha vår första städtorsdag efter sommaren!
Gaaahhhh!
 
Nå, jag vet ju att på fredag eftermiddag när jag kommer hem från jobbet och det luktar så där såpgott i hela huset. Då är det värt all städning på torsdagen.
 
Kram vänner, släktingar, kollegor, kända & o(ö)kända!