Jag vet inte vad jag ska göra

Av , , 3 kommentarer 10
När man är sjukskriven så har man så mycket mer tid än då man jobbar heltid och det märks så väl nu. Jag har i fem år varit sjukskriven mer eller mindre och då såg vardagen annars ut, jag var både fysiskt och psykiskt på ett annat stadie i livet. Jag var mer stillasittande, låg mycket till sängs, hade inte ork till något och smärtan begränsade mig mer än den gör idag. Det fanns inte så mycket att göra då förutom att läsa och surfa på datorn så bloggen blev en väldigt stor del i mitt liv.
Jag mådde så bra av att ha bloggen under den tiden i mitt liv och den hjälpte mig genom så mycket. Jag fick så mycket fin och uppmuntrande respons av mina läsare och det var en plats för mig att kunna ventliera mina känslor. Bloggen var som en bästa vän som jag kunde berätta allt för, en fristad dit jag kunde rymma iväg när det blev som jobbigast. Det finns mycket i den här bloggen som fortfarande betyder mycket för mig men tiden räcker inte till och bloggen är den del i mitt liv som jag lagt åt sidan som ni kanske märkt.
Jag vet inte om jag har några läsare kvar pga av min frånvaro och jag har länge haft dåligt samvete över att jag inte lyckas ägna mer tid åt den. Jag har i ett års tid jobbat heltid nu och det är nånting som jag aldrig trodde jag skulle klara av. För ett år sen fick jag veta att jag hade två val eftersom försäkringskassan tyckte jag var återställd och utförsäkrade mig för andra gången. Det första var att jobba heltid på företaget jag jobbat åt i 8 år och den andra var att jag skulle få sparken då företaget har en heltidspolicy. Jag hade inget annat val än att jobba heltid och bara få det att funka. FK var lite generös i den situationen och gav mig ett högriskskydd som innebär att jag inte får nån karensdag, jag får sjuklön från dag ett och det är FK som betalar så det kostar inte företaget nånting. Det har varit min räddning under det här året och jag har fått det i två år till nu tack och lov.
Jag är fysiskt bättre nu än vad jag nånsin vart sen olyckan, men jag är långt ifrån återställd och orken är fortfarande begränsad. Jag har fortfarande mycket värk och problematik i vardagen som försvårar en hel del, gör jag för mycket så får jag ondare och jag får alltid sota för olika trevligheter som jag far iväg på. När jag har jobbat en hel dag så är jag helt slut och måste oftast sova en timme innan jag börjar med maten eller tar itu med andra sysslor. På tisdagar är jag på fotoföreningen och torsdagar är jag på kören så dom dagarna är jag helt knäckt. Sömnen är fortfarande min största problem och det är den som påverkar värken mest då jag sällan får den återhämtning som jag behöver.
Inget av detta hade varit möjligt om jag inte hade haft min underbara sambo, han är det bästa som hänt mig. När man mår bra i hjärta och själ så blir allt annat så mycket lättare. Att ha nån att dela både glädje och sorg med är så otroligt viktigt och att vara två om alla i vardagen underlättar. Jag har dom senaste två åren verkligen fått tillbaka mitt liv och på riktigt börja leva igen. Jag älskar honom så mycket och jag har dom bästa vännerna och den finaste familjen som stöttar mig till fullo.
Nu till det jag egentligen vill ha sagt, jag vet inte om jag ska ha kvar bloggen och skriva i den när andan faller på eller om jag helt enkelt ska avsluta den. Jag vet inte om lusten, orken och tiden att blogga kommer tillbaka eller om jag helt enkelt ska lägga ner.
Har jag kvar några läsare som är intresserad av vad som händer i mitt liv? Är det nån som kommer att sakna bloggen om jag tar bort den?
 
3 kommentarer

I studion

Av , , Bli först att kommentera 5
Ikväll var vi på träff med Umemodellen som jag är med i (givetvis som fotograf). Sandra som oxå fotar stod framför kameran idag och där passade hon riktigt bra. Kvällens tema var Sagor och Sagoväsen. Här är några av bilderna jag tog i studion.
Bli först att kommentera

Gorgonzolapotatis med älgfärsbiffar

Av , , Bli först att kommentera 3
Biffar
500 g älgfärs
1 st ägg
1 tsk salt
nymalen peppar
1 st gul lök
3 st enbär
2 msk vispgrädde
0.5 dl ströbröd
Rapsolja och smör till stekning

Sätt ugnen på 200 grader. Rör ihop färs, ägg, salt och peppar till en slät smet. Skala och riv löken. Finhacka enbären och blanda i tillsammans med resten av ingredienserna till färsbiffarna. Blanda smeten ordentligt och forma den till 8 små eller 4 stora pannbiffar. Bryn biffarna tills de fått fin färg och låt dem steka klart i ugnen, 5–7 minuter eller tills köttsaften som sipprar ut är genomskinlig.

Gorgonzolapotatisar

4 bakpotatisar
100 g gorgonzola
1 dl Norrmejerier crème fraiche
100 g riven Västerbottensost®

Baka potatisen ca 1 timme i 200°. Mosa ihop gorgonzola och crème fraiche. Dela potatisen i halvor. Gröp ur en del av innehållet och blanda det med oströran. Smaka av med salt och peppar. Lägg tillbaka det i skalen och toppa med riven ost. Gratinera potatisen ca 10 minuter i 225

Kantarellsås

200 g färsk Karl-Johan svamp (eller 50 g torkad)
2 st schallottenlökar
1 st vitlöksklyfta
2 msk smör
3 msk vitt portvin
1/2 msk Kycklingfond
3 dl vispgrädde
salt och peppar

Skär svampen i bitar (blötlägg den torkade). Skala och hacka schalottenlöken och vitlöken, fräs i smör i en tjockbottnad kastrull. Häll på vitt portvin, kycklingfond och grädde, koka ihop såsen på medelhögvärme i 5 min. Mixa med stavmixer och sila, smaka av med salt och peppar samt lite vitt portvin.

Bli först att kommentera

Älskade pappa

Av , , Bli först att kommentera 3
Stort grattis på farsdagen älskade pappa. Du är min klippa och trygghet och jag älskar dig så mycket. Vi ses lite senare idag.
Bli först att kommentera

När man inte sover

Av , , 4 kommentarer 4
Jag har sovit dåligt en längre period nu och viss sömnbrist kan jag klara av, men när jag inte kan sova alls så rasar det. 3-5 timmar per natt klarar jag av för det är rätt vanligt sen jag gjorde illa mig. Jag sover aldrig från kväll till morgon, jag vaknar flera gånger per natt och har så gjort i snart 6 år. Kan ni fatta att det snart är sex år sen jag gjorde illa mig?
Natten mot måndag sov jag inte en sekund, försökte sova en timme efter jobbet men det gick inte. Natten mot tisdag sov jag en halvtimme kanske och natten mot igår ingenting. I natt somna jag vid 2 och vaknade vid 4 trots att jag tog mig en sömntablett så nu är jag helt knäckt.
Än så länge (peppar peppar) så har det inte satt sig på ryggen, det är knoppen som spökar. Igår på jobbet funkade ingenting, hjärnan har helt stängt av. Jag gör samma sak om och om igen, det är ingenting som kopplar. Huvudvärk deluxe och jag blöder näsblod titt som tätt. Jag går hem vid lunch och ska göra mig en kopp varm choklad innan jag går och lägger mig, det gick inte så bra. Jag glömmer sätta på plattan och kan inte förstå varför det aldrig kokade upp, mjölken hade jag ställt in i frysen så det var nog bra att jag gick hem och la mig.
Att jag dessutom har en förkyld sambo här hemma som snarkar så gardinerna fladdrar underlättar inte sömnen, så i natt får han sova i gästsängen. Jag slipper då störas av hans snarkningar och han slipper bli störd av mig som hela tiden puttar på honom och ber han lägga sig på sidan (då snarkar han mindre). Sömnen är ju A och O och utan den så fungerar man inte.
Hamnar ni oxå i perioder då ni inte kan sova? Det kan vara pga värk, för måmga bilar i rondellen (som Susen brukar säga) eller något annat som håller er vaken. Vad gör ni när ni inte kan sova?
Det här lilla inlägget har tagit över en timme att skriva ihop, jag skriver samma sak två gånger och när jag ska läsa igenom texten flyter allting ihop. Nu ska jag stänga ner datorn, ta mig ett varmt bad och en kopp te. Sen ska jag lägga mig på spikmattan och avsluta med strömmen innan jag knoppar. Håll tummarna för att jag får sova i natt så jag kan återgå till mänskligheten igen. Kan jag inte somna så får jag väl ringa min kollega Therese som erbjöd sig att slå mig med gummiklubban, jag tror det kan vara läge för det i natt.
4 kommentarer