Förra helgen var det sparkfest vilket är en fest där alla är värdar och alla är gäster. Sparkfestens främsta syfte är att samla in pengar till innebandyutövande barn/ungdom. Den välkomnande pengen kan med fördel användas till nya matchtröjor eller varför inte en cup i södra Sverige eller helt enkelt en pizzafest för att stärka lagarbetet på den vinnande planhalvan.

Vid ett gemensamt givet klockslag är spänningen olidlig i samhällets alla gårdar ty då öppnas ett hemligt dokument som länge varit väl förseglat. Samhällets invånare klär sig ulligt och bulligt och plötsligt kryllar ortens gator av förväntansfyllda sparkfestare på väg mot en tills nu okänd adress. Sprojlans nyinköpta sparkar utrustade med senaste bromsbeläggen i krom möter glatt uppruttnade rostiga från nittonhundra kallt.

Parvis bearbetar föräldrar, vänner och grannar frenetiskt vänster lår och vadmuskeln den glatta vägbanan under tiden som balansen försöker hållas stabil på den millimetertjocka sparkmeden med höger ben. Mitt på sparkstöttingen är oftast frun placerad och likt en levande GPS domderar hon färdvägen till det första stoppet – förrätten.

Förrätten avnjuts hos totala främlingar och allra först serveras alltid en stärkande sparkdrink. Främst för att återställa vätskebalansen hos den svettige och uttorkade sparkaren men också för att kartläsaren snabbt ska kunna syresätta sig och därmed återfå förmågan i de lovikkaprydda yttre förfrusna tentaklerna.

Vid ännu ett givet klockslag öppnas fler förseglade dokument runt om i samhället och ånyo återupprepas proceduren men nu är sparkmålet varmrätten. Ny hemlig adress och nya måltidsgäster samlas runt en vacker dukning. Under middagen lär sparkfestarna känna varandra och oftare än sällan visar det sig att många runt den vackra dukningen bär på likasammadant arvsanlag. Några bor grannar med bekanta till gästerna, andra har barn på samma förskola och somliga har någon gång delat samma arbetsplats. Med små gemensamma nämnare har sparkfestarna hittat vänner för livet.

När det sista förseglade dokumentet öppnats är sparkfestarna redan på väg till den sista hemliga adressen för att avnjuta desserten tillsammans med ytterligare obekanta. Efter den obligatoriska sparkdrinken, kaffet och avecen är det meningen att samhällets alla sparkfestare samlas i den gemensamma lokalen för en avslutande gigantiskt efterfest.

Den här gången är det inte lika säkert att det är frun som sitter mitt på sparkstöttingen och domderar färdvägen utan mer vanligt är nu att maken blivit sparktrött och är i behov av skjuts. Vid den här tiden är det också vanligt att snövallar i snäva kurvor pryds av rödlackerade sparkflisor och att man hittar delar av Orsasparkens främre klassiska knorr i slutet av branta backar. Somliga har den här tiden helt glömt koordinaterna för festplatsen och helt enkelt åkt hem och lagt sig.

De som inte glömt koordinaterna och de som verkligen har förstått innebörden av ordet efterfest är sparkrutinerade och vet att det inte är lönt att gå hem och lägga sig innan klockan slår 08:00.

…som i går firade vår femåriga bröllopsdag.

Maken arbetande på annan ort och beställde en pizza som han ensam åt på sitt vandrarhemsrum. Själv ägnade jag min lediga dag åt att städade hela huset och till middag festade jag till det med en tallrik filmjölk.

Det kan bara bli bättre!

…skrev jag en bok. Jag gjorde en bok av mina blogginlägg och världen fick glutta lite på hur det var att vara Lotta.

Då.

Så skrev jag ännu en bok. En barnbok eller kanske en bok för de i 10-12-års åldern. Ja, en barnbok. Den blev klar men sedan skulle den omarbetas och då blev jag less.

Jag måste skärpa mig!

…mammas Stumpa som fyller 27 år i dag.
Förstår fortfarande inte hur det här gick till eftersom jag inbillar mig att jag själv inte är en dag äldre än 28.

I dag plockade jag bort alla tomtar, adventsljusstakar och julstjärnor. Jag bar ner julgranen i källaren och gömde den i ett mörkt rum. Fortfarande klädd i sina ljus, kulor och glitter. Röda dukar och gardiner med änglar stoppades i tvättmaskinen. Hyacinter som sedan länge passerat sitt bäst före datum åkte i soptunnan. Likaså oknäckta valnötter och mångfärgade knäckformar med svårtuggat innehåll.

Jag passade även på att flytta skottkärran från potatislandet till vintervila. Likaså tre krattor i olika storlek samt en rosa brassestol. Jag rullade ihop vattenslangen och fick med mig säcken med kubbspelet i en och samma vända. Saknade grillverktyg påträffades lite var stans på tomtens område, även några förbrukade marschaller samt en tom ölburk från en svunnen sommarfest.

Vinter – var är du?

På baksidan av vårt hus stod alldeles nyss ett gäng för mig obekanta besökare. En god stund njöt de av det smörgåsbord en gräsmatta i Norrland har att erbjuda den 3 januari innan kamerans klickande ljud fick dem att vandra vidare mot nya smörgåsbord.

Viloläge, Ivanhoe och pizza inleder det nya 2014.
Den bästa starten!